En politiker i Stockholms stadshus går nu ut och stödjer ett av alternativen i den pågående sjötrafikutredningen. Men utspelet får kritik av privata redare som menar att han inte kan frågan.

Jan Valeskog (S), oppositionsborgarråd i Stockholm, kritiserar nu det han menar är huvudalternativet i den pågående utredningen av sjötrafiken i Stockholms skärgård. Det kritiserade förslaget handlar om att stärka Waxholmsbolagets trafik mellan kärnöar och replipunkter och att köra färre fartyg från centrala Stockholm.

– Det kommer att bli ett hårt slag mot turismen, besöksnäringen och deltidsboende, säger Jan Valeskog.

Enligt Jan Valeskog skulle förslaget innebära att fler resenärer som vill åka från centrala Stockholm och ut i skärgården förbi Vaxholm och Grinda, först skulle behöva ta bussen till en replipunkt.

– Man kan inte förvänta sig att folk först ska ta en buss och sedan en båt.

Jan Valeskog säger att frågan är viktig för Stockholm som attraktivt besöksmål för turister. Men utspelet väcker kritik. Peter Henricson, chef för Strömma Sverige, menar att Jan Valeskog har dålig koll på skärgårdsturismen.

– Waxholmsbolaget håller på att utarma privata rederier i Stockholms skärgård. Privata rederier har ett helt annat sätt att arbeta jämfört med Waxholmsbolaget. Vi har lång framförhållning och jobbar via internationella agenter. Vi ger en garanti att gäster kommer med fartygen och kan betala i förväg.

Enligt Peter Henricson kommer kommersiella rederier som Strömma att erbjuda fortsatt trafik.

– Vi bejakar tanken med utökad trafik mellan kärnöar och replipunkter. Om kollektivtrafiken inriktar sig på den uppgiften kommer det att finnas sådana bolag som vi, och säkert flera andra, som kommer kunna erbjuda mer turistiskt anpassad trafik.

Inlägget Heta känslor kring framtidens sjötrafik dök först upp på Tidningen Skärgården.

Waxholmsbolagets beslut att slopa bemanningen på terminalen i Stavsnäs riskerar att leda till sämre service för både resenärer och båtar.

Det anser Michael Larkner, vd för det kommunala bolaget Värmdö Hamnar, som sköter driften av vänthallen i Stavsnäs.

– Waxholmsbolagets personal har inte bara gett information om trafiken till resenärer, de har också servat båtarna med en rad praktiska saker; tidningar, post och utrustning till båtarna, säger Michael Larkner.

Värmdö Hamnar tog över driften av vänthallen Stavsnäs vinterhamn i april i år. Waxholmsbolagets beslut att stänga terminalen i vinter och inte öppna den nästa sommar kom som en överraskning för bolaget.

Enligt Michael Larkner finns idag ingen plan för hur den service som Waxholmsbolaget tidigare bistått resenärer och trafiken med ska lösas i framtiden:

– Waxholmsbolaget vet inte själva hur de ska klara av detta. De tänker de titta på i vinter, enligt vad jag fick besked om i går (torsdag 28 augusti, red. anm).

– De kommer eventuellt att kontakta oss och ha en dialog kring om det finns något vi kan ta över, men vi kan inte garantera någonting.

– Jag vet också att det finns en diskussion med Blidösundsbolaget, som driver mycket av trafiken, men ingenting är klart där heller.

Elin Lindström, presskommunikatör vid Trafikförvaltningen på Region Stockholm, säger att det kommer att finnas lösningar på plats innan Stavsnäs terminal stänger.

– Våra terminaler har tidigare tillhandahållit flera olika typer av service till både resenärer och båtar, genom kundtjänstpersonalen. I och med stängningen av Stavsnäs fördelas det ansvaret så att rätt parter utför rätt service, säger hon.

– Ett exempel på detta är servicen till båtar – enligt våra trafikavtal är det respektive trafikutövare som ansvarar för service av båtar och därför läggs nu detta ansvar på rätt part. Vi har också en god dialog med Pressens Morgontjänst och med Posten om utdelning av tidningar och post.

I mitten av/slutet av september stängs Vaxholms och Strömkajens terminaler för resenärerna. De öppnar igen till våren 2021.

Bemanningen vid Stavsnäs terminal upphör för gott, men vänthallen förblir öppen.

Beslutet att dra in bemanningen i Stavsnäs motiverar Elin Lindström med att det inte finns samma behov av turistinformation som vid Vaxholm och Strömkajen.

Utöver det har Waxholmsbolaget upphandlat en ny trafikledning.

– Det innebär att trafikledningen, som tidigare arbetade med både trafikledning och service från Stavsnäs terminal, flyttar till sitt kontor i Stockholm, säger Elin Lindström.

Michael Larkner hoppas att diskussionerna under vintern ska leda fram till ny bemanning i Stavsnäs Vinterhamn:

– Frågan måste lösas. Någon typ av personlig service behövs i Stavsnäs, säger han.

Inlägget ”Sämre service i Stavsnäs för resenärer och båtar” dök först upp på Tidningen Skärgården.

KRÖNIKA

”Jag har ingen lösning, men jag beundrar problemet” lär någon fyndig människa ha sagt vid något tillfälle. Det är väl lite så jag känner inför det pågående arbetet med den framtida skärgårdstrafiken. Ett förslag har varit ute på remiss sedan i maj och svaren ska vara inskickade senast i mitten av september, men redan nu har flera organisationer och rederier gått ut och aviserat var man står i frågan. Som Skärgården skrev förra veckan så råder knappast någon stor samsyn kring hur trafiken ska se ut. Enligt utredningen vill fastboende på öarna gärna ha snabbare resor in till Stockholm genom att använda mindre och snabbare fartyg till öarnas replipunkter. Det är ju förståeligt om man arbetspendlar, men samtidigt finns många del- och fritidsboende eller turister som gärna åker från centrala Stockholm. Trafikantföreningen och en S-politiker i Stockholms stad har tagit strid för att behålla trafiken från innerstaden, men fått mothugg från Strömma rederi som gärna vill kapa åt sig mer av turisttrafiken. Strömma har, för den som inte följer frågan, sedan lång tid tillbaka kämpat i domstol mot Waxholmsbolaget som man menar konkurrerar ut kommersiella aktörer. De kör ju  de så kallade Cinderellabåtarna och lär väl vara bäst positionerade för att ta över trafik på lönsamma sträckor om Waxholmsbolaget drar ner på sin trafik.

Regionen står nu inför en grannlaga uppgift att navigera i dessa minerade kölvatten. Den utveckling vi sett under senare år har varit att Waxholmsbolaget allt mer övergått till att bli SL. Ett aktuellt exempel är de nya pendelbåtslinjerna till Vaxholm. Stadsregionens vattenvägar knyts ihop allt tätare. Vad som är under sätet:

vatten, räls eller väg spelar allt mindre roll när resenärerna ska transporteras från A till B. Det är en utveckling som jag personligen tycker är fullt rimlig, även om det till en början kan finnas en del tekniska problem med två bolag som kör trafiken.

Det finns, som jag ser det, mycket som tyder på att Regionen kommer att flytta ut trafik mot replipunkterna. Till exempel skulle en sådan förändring göra att tonnaget kan vara mindre och förmodligen enklare att konvertera till fossilfri drift. Det ligger också i linje med den så kallade RUFS:en, som anger trafikutvecklingen i regionen. Men, inte minst, så tror jag att den utvecklingen ligger högst på agendan eftersom författarna till sjötrafikutredningen själva verkar ha tagit ställning för den. Den som lever får se, men det jag i alla fall vet säkert är att vilket beslut som än fattas så kommer några att vara missnöjda.

Inlägget Het debatt kring sjötrafiken att vänta dök först upp på Tidningen Skärgården.

Björn Cederwall på Svartsö ser flera problem med att båtarna nu går under både SL:s och Waxholmsbolagets flagg och att ö-kortet bara gäller fram till Vaxholm på pendelbåten.

– Vi som har ö-kort kan inte förboka turen från Strömkajen längre, för den är numera SL, säger han.

Flera läsare har hört av sig för att uppmärksamma problem med Linje 83 som hade premiär 17 augusti.

– Det är ju samma båt som vi åker med från Husaröleden. När besättningsmännen kommer till Vaxholm får de dra av sig Blidösundsskjortan och ta på sig SL-skjortan, säger Björn Cederwall, styrelseledamot i Skärgårdens Trafikantförening.

Från Vaxholm måste resenärerna lösa ny biljett, tidigare har ö-kortet gällt hela vägen in till Stockholm.

– För mig har pengarna ingen betydelse, men jag undrar om man kan ändra förutsättningarna för ö-kortet mitt i perioden? Det är fyra månader kvar.

Införandet av SL-pendelbåten har medfört ökat resande och i och med att passagerarantalet begränsats under pandemin riskerar nu de med ö-kort att inte komma med båten hem. De som har ö-kort måste åka från Boda brygga eller Vaxholm om de vill kunna förboka biljetten, vilket medför ytterligare ett problem.

– Ska vi i riskgrupp stå och trängas på en buss är inte det så lyckat.

Redan har öbor lämnats på kajen i Stockholm.

– Förra tisdagen fick de lämna 19 på kajen. Fem fick inte plats från Vaxholm och utåt. Då är frågan vem som ska betala hotellkostnaden för oss som inte kom med?

Trafikförvaltningen meddelade i våras att resenärer med ö-kort ska ha förtur på båtarna under pandemin. Men detta gäller inte SL-båtarna.

– Generellt gäller inte ö-kortet i pendelbåtstrafiken, men trycket och behovet av förtur kommer minska i och med att resandet ut i skärgården går ner nu när det blir höst. Vissa dagar kommer det säkert vara fler resenärer. Kommer pandemin fortsätta får vi kanske se över det, säger Trafikförvaltningens presskommunikatör Andreas Strömberg.

På invigningen av pendelbåten bedyrade Gustaf Hemming (C), skärgårdsregionråd, att ö-kortet kommer bli kvar. Men farhågor har väckts bland öborna.

– Försöket att förändra ö-kortet och devalvera dess värde fortsätter säkert. Ö-kortet finns för att stödja glesbygden. Då kan man fundera på om politikerna som påstår sig stödja detta verkligen gör det, säger Börje Hammarling som bor på Granholmen och pendlar varje dag till jobbet i Gamla Stan.

Till de som hävdar att ö-kortsresenärer har det ”för bra” och uppmanas att köpa ett SL-kort säger han:

– Det är som att stänga av regionalstödet till Norrland och säga att ni har det alldeles för bra. Det här är glesbygdspolitik. Ö-kortet har ekonomiska fördelar som uppvägs av att vi som bor här har ingen kommunal service vad gäller transporter. Alla våra transporter går på båtarna.

Handbagage får alltid tas med ombord på pendelbåten, en cykel i mån av plats.

– Med Waxholmsbolaget kan vi ta mer mot betalning. För oss är det en nödvändighet att kunna göra detta och SL:s regler blir orimliga eftersom vi är beroende av att kunna frakta mer i vardagen, säger Börje Hammarling.

Inlägget Med SL-båten försvann förturen dök först upp på Tidningen Skärgården.

När Linje 83 hade premiär fungerade det inte att söka på resan Stockholm-Vaxholm i Waxholmsbolagets app, då vissa turer körs av SL och vissa av Waxholmsbolaget. Den nya appen Viberö Vaxholmspendeln visar samtliga resor och släpptes samma dag.

– Vi gjorde en app som vi tycker är bättre än de som tillhandahålls av SL och Waxholmsbolaget, säger Calle Ekman.

Calle Ekman och Göran Mannbrink arbetar inom skärgårdstrafiken och har sedan 2018 ägnat sin fritid åt att skapa appen, vars data bland annat hämtas in från Waxholmsbolaget.

– När han har kört turer på morgonen har vi suttit i båten och testat, säger Calle Ekman, fartygskapten och programmerare.

Appen släpptes samma dag som pendelbåten invigdes men idén är lika gammal som de första tankarna om en pendelbåt.

– Vi tog fram den i syfte att förstärka möjligheterna att arbetspendla mellan Vaxholm och Stockholm, den fungerar förvisso även för alla andra som vill arbetspendla från mellanskärgården, säger Calle Ekman.

Appen håller reda på alla båtturer som går till, från eller via Vaxholm. Där finns tidtabell, information om det är SL:s eller Waxholmsbolagets taxa samt realtidsinfo om båten på en karta – var den är, hur fort den kör och beräknad ankomsttid till respektive brygga.

– Vi har tyckt att det är konstigt att man i de andra apparna inte kan se var båten är och när den kommer. Man vill gärna veta om det är en eller tio minuter kvar.

Till en början är appen gratis, för att så många som möjligt ska upptäcka pendlingens fördelar.

– Med appens hjälp hoppas jag och vi att fler upptäcker och kan glädjas över båtpendling. Kanske kan även de som ”gnäller” om ö-kortet glädjas åt att antalet avgångar blivit så mycket bättre snart, säger Calle Ekman.

I nästa version ska man kunna se hela tidtabellen för linjen.

– Sedan har det kommit andra förslag om att man ska kunna se båtar som man kan byta till. En annan omständighet man skulle behöva få med är om det är fullt på båten med tanke på corona, säger Calle Ekman.

Inlägget Kaptenerna utmanar med ny pendelapp dök först upp på Tidningen Skärgården.

Coronapandemin har slagit hårt mot Waxholmsbolaget genom minskat resande och ökade kostnader. För att säkra sjötrafiken året ut går moderbolaget SL in med 75 miljoner kronor. Men en statlig kompensation krävs, annars riskeras i värsta fall nedskärningar inom kollektivtrafiken.

Tillskottet är villkorat och ska återbetalas om och när Waxholmsbolagets egna kapital medger det.

Utan SL:s stöd hade det inte funnits pengar att driva trafik för. 

– Då riskeras hela verksamheten, både den dagliga driften men också att kunna ta hand om fartygen och betala löner för de anställda. Det är en kortsiktig lösning som säkrar Waxholmsbolagets verksamhet för nu, men här måste regering och riksdag få krisinsikt, säger Kristoffer Tamsons (M), trafikregionråd och ordförande för SL.

SL har samtidigt ett budgetunderskott på 4 miljarder.

– SL har helt andra reserver och starkare eget kapital till följd av många goda år. Därför handlar inte SL i en likviditetskris utan har en bättre uthållighet än många andra inom kollektivtrafiken i Sverige. 

Under sommaren har sjötrafiken satsat mycket på extra fartyg vid storhelgerna, mer personal, informationsinsatser och uppbackning med taxibåtar, samtidigt som resandet har halverats eller mer därtill. 

– Allt det har kostat jättemycket extra. Det är pengar som i förlängningen inte finns eftersom vi inte får biljettintäkter. Vi vill inte att resenärerna ska märka av det här. Vi behöver få tydliga besked från staten och de svaren dröjer tyvärr. Skjuter staten inte till något stöd innan årsskiftet kommer vi i värsta fall behöva diskutera nedskärningar. Ute i landet där ekonomin redan nu tryter har det skett neddragningar i turer eller hela linjer.

Kan man tänka sig höjda biljettpriser?

– Inget kan uteslutas om kompensationen uteblir. Pengarna måste in eller utgifterna minskas. Men ännu är vi inte där utan vi har en uthållighet. Vi hoppas den håller tills vi får en kompensation och hoppas på en vändning nästa år. Vi behöver föra samtal för nästa års budget som tar höjd för det värsta men vi vill i det längsta undvika det.

Men Michaela Haga (C), ordförande för Sjötrafikberedningen, menar att nedskärningar inte först och främst skulle drabba skärgårdstrafiken. 

– Man får se kollektivtrafiken som ett system och skärgårdstrafiken och övrig trafik har drabbats av stora intäktsbortfall. Vi har en överenskommelse att säkra trafiken för de som inte har några andra resealternativ. Givetvis måste vi säkerställa bastrafiken för öarna. Det är inte rimligt att dra ner just där det är som mest sårbart. Men först och främst ska vi jobba för att få stödet från staten.

Inlägget Statligt stöd krävs för att hålla trafiken flytande dök först upp på Tidningen Skärgården.

Den 25 september var sista dagen att inkomma med svar på sjötrafikutredningens remiss. Hittills har 75 svar inkommit. Kritiken låter inte vänta på sig.

– Enkäten är värdelös i sammanhanget och man har inte alls tagit tillvara på kunskapen som finns i skärgården. Ingen under 18 år eller deltidsboende är tillfrågade. Vi har inte skrivit det rakt ut, men många säger det: gör om, säger Lars Nyberg, ordförande i Skärgårdens trafikantförening.

I Region Stockholms sjötrafikutredning del 1 presenteras två alternativ med planeringsår 2025 och framåt: Alternativ 1 innebär att trafiken behålls ungefär som idag. För skärgårdstrafiken innebär detta  inga stora trafikförändringar jämfört med nuläget. Sjötrafiken kommer under vinterhalvåret vara koncentrerad mellan replipunkter och kärnöar samt kringliggande öar för att under sommarhalvåret koncentreras mer på att utgå från Stockholm.

Alternativ 2 innebär att man stärker upp trafiken på helårsbasis med ett utökat turutbud samt längre trafikdygn mellan kärnöar och replipunkter och andra öar med behov av trafik. Kopplingen till landkollektivtrafiken vid repli- och bytespunkter utvecklas i samma takt. Direkttrafiken från Stockholm till mellan- och ytterskärgården med fartyg minskas i syfte att stärka upp sjötrafiken längre ut i skärgården. Resor till skärgården kommer kräva byten mellan buss och båt.

Regionen förordar själva alternativ 2 i sin rapport. I del 2 av sjötrafikutredningen ska man gå närmare in på vilket tonnage som ska köpas in, beroende på vilket alternativ man ska satsa på: stora skärgårdsbåtar som idag, eller fler små båtar till tvärförbindelselinjer.

Enkäten som bland annat legat till underlag för utredningen riktar sig till fastboende på kärnöar och har en svarsgrad om 46 procent, det vill säga 964 personer. De 85-90 procenten som utgör övriga resenärer – deltidsboende, sommargäster och turister – tillfrågas inte och detta kritiseras i många av remissvaren, däribland de som skärgårdskommunerna inkommit med.

Trafikverkets remissvar går på samma linje som regionens. De tillstyrker förslagen om att i del 2 av sjötrafikutredningen ta fram riktlinjer för trafikbryggor, samt minska restiden genom åtgärder i landtrafiken. De skriver bland annat att säkerheten på länsvägarna måste höjas i och med en ökad trafik till replipunkterna.

Skärgårdens trafikantförening stödjer inte något av alternativen, men betonar de långgående skärgårdsbåtarnas värde.

– Vi tycker att man har en för svartvit bild och efterfrågar ett tredje alternativ. Man har gjort en enkät med färdigformulerade frågor och som man frågar får man svar. Antingen satsar man på pendelbåtar eller skärgårdstrafiken, det är fel sätt att se på det, att ställa dem mot varandra. Skärgårdstrafiken har inget alternativ, som pendelbåten har bussar eller tunnelbana, säger ordföranden Lars Nyberg.

För Stockholms karaktär är båtarna vid Strömkajen ett viktigt inslag för staden. Skulle man lägga ner skärgårdslinjerna har man vänt skärgården ryggen. – Lars Nyberg

Trafikantföreningen vill fortsatt arbeta för en levande skärgård och är inte alls emot kortlinjerna.

– Vi är väl medvetna om de fastboendes behov men bland deltidsboende och även fastboende finns önskemål om långlinjer då man har skrymmande bagage, cykel med mera. Och för besöksnäringen skulle det vara ett dråpslag. För Stockholms karaktär är båtarna vid Strömkajen ett viktigt inslag för staden. Skulle man lägga ner skärgårdslinjerna har man vänt skärgården ryggen.

Han nämner också nordsydlinjen som varit framgångsrik och som bygger på att det finns långlinjer som resenärerna kan byta till. Förutsättningarna och behoven ser också lite olika ut i de olika delarna av skärgården. I södra skärgården har man sedan tidigare satsat mer på ”matarlinjerna”, menar han.

– Vi har till exempel tydliga signaler från Blidö- och Yxlanområdet om att man vill ha långlinjer och kunna åka in och jobba ett par dagar i veckan. De som vill arbeta på väg in till stan vill göra det på båten, det kan de inte göra på en buss. Då hamnar båtresan i ett helt annat ljus.

Trafikantföreningen med flera svarande poängterar också att om alternativ 2 ska fungera fordrar det större kapacitet på bussar och vägar. I flera av remissvaren väcks också farhågan att många som idag åker båt hela vägen kommer ta bilen halva sträckan istället, då ingen vill sätta sig på en buss från och till replipunkten.

– Då har man fått en ökad trafikstockning och ökad miljöbelastning som regionen vill motarbeta, säger Lars Nyberg.

Bland remissvaren återfinns allt från myndigheter till kommuner, organisationer, företagarföreningar och privatpersoner. Exempelvis går en grupp fastboende, deltidsboende och fastighetsägare på Gällnö och Karklö samman i en skrivelse och radar upp flera brister med utredningen: Statistiken är missvisande då Nämdö och Sandhamn med flera öar i utredningen räknats till mellanskärgården vilket är felaktigt, de saknar inbjudan till allmänt samråd, att ungdomar inte tillfrågats är diskriminerande, och öar som har fastboende men inte är kärnöar utlämnas helt trots att de består både av skolbarn och näringsidkare. ”Våra öar i mellanskärgården har marginaliserats och man får bilden att vi inte vill åka in till stan”, skriver de.

Tillväxt- och regionplaneförvaltningen berör själva deltidsboende i utredningen: ”Det är vanligt att personer är skrivna på en bostadsadress, men tillbringar huvuddelen av sin tid på en annan plats under stora delar av året, till exempel i sommarstugan. Detta innebär sammantaget att befolkningssiffrorna på landsbygden och i skärgården riskerar att underskattas”.

Siko:s svar är i stort likt trafikantföreningens. De belyser också att utredningen inte alls berör hur trafiken ska bedrivas vid isläggning. Siko radar också upp specifika synpunkter för de olika delarna av skärgården: skolskjutsfrågan måste lösas i norra skärgården, båtarna tillgänglighetsanpassas i mellersta. I södra skärgården ser de gärna en utveckling av långlinjer som möjliggör arbete ombord, ett önskemål som blivit allt tydligare under pandemin.

Utö kontakt- och intresseförening delar däremot inte Skärgårdens Trafikantförening och Siko:s bild om att Stockholm är avreseort till skärgården och beskriver förbindelsen med Strömkajen som symbolisk. De skriver också i sitt remissvar att 46 procent svarsfrekvens är representativt då man förmodar att hushållen som består av flera fastboende lämnat ett gemensamt svar.

Trots den långa svarstiden på remissen har flera fått anstånd. Värmdö kommun lämnar in sitt svar senast 2 november.

Sofie Enander, sektionschef planering på strategisk utveckling på Trafikförvaltningen, har inte läst alla svar som kommit in och vill vänta in även de som fått anstånd, men kommer läsa sammanställningen konsulterna gör.

Mycket av kritiken handlar om att utredningen är ofullständig, vad tänker du om det?

– Jag vet att några hört av sig om att endast fastboende tillfrågats i enkäten, men vi får ta ställning när vi fått alla svar. Vi vill ha en så god dialog som möjligt och det här är bara ett första steg.

Varför gjorde man den avgränsningen?

– I grunden bedömde man att det finns relativt mycket data om de som åker idag. Avgränsningen till fastboende kommer sig av att vi anser att vi har en relativt bra bild av vad sällanresenärer inklusive deltidsboende tycker om dagens trafik genom resvaneundersökningar, samt genom nöjdkundindex och genom en varumärkesundersökning för Waxholmsbolaget. Däremot har vi sämre koll på vad de fastboende tycker om trafiken och vilket faktiskt resbehov de har i vardagen. Jag kan hålla med om att man inte får deltidsboendes syn på alternativen men vi får se om vi behöver göra mer. Behöver vi göra en annan enkät med ett annat urval, eller får vi tydliga svar från de vi får in nu?

Trafikförvaltningen har uppmanat kommuner att aktivera sina skärgårdsråd och inkludera fler perspektiv i sina remissvar, och har även haft en dialog med Siko och Skärgårdsstiftelsen.

Kan det bli fråga om att utveckla ett tredje alternativ?

– Ja det tror jag definitivt, för vi har inte gjort en trafikplanering än. Nu är det ett vitt och ett svart alternativ, man kanske hamnar på ett grått emellan.

Hon poängterar att oavsett alternativ blir det historiska tonnaget kvar vid Strömkajen och även pendelbåttrafiken till Vaxholm om den blir permanent. Det kan bli möjligt att ta in fler fartyg till Strömkajen exempelvis sommartid då färre arbetspendlar.

– Men det bygger på fartygens storlek och den budget för planering vi har. Det är inte antingen det här alternativet eller det här. Det kanske inte riktigt har varit tydligt utåt, säger Sofie Enander.

Fakta/Så här tycker skärgårdskommunerna

Nynäshamns kommun har valt att inte svara på remissen.

Haninge kommun instämmer i att alternativ 2 är att föredra. Men de beskriver invändningar gällande besöksnäringens synpunkter, ökad belastning på replipunkterna – det är rimligt att anta att biltrafiken kommer öka, det ”sömlösa” resandet – hur ska byten mellan trafikslag ske utan omak för resenären? – samt finansieringsansvaret för anslutande trafikinfrastruktur som skulle falla på kommunerna och Trafikverket – en kostnads- och ansvarsökning för väghållare.

Värmdö kommun har fått anstånd att lämna in sitt svar senare.

Vaxholms stad är positiva till alternativ 2 och omfördelning av trafiktimmar från direkttrafik till att förstärka bastrafiken med bättre turtäthet och längre trafikdygn, mellan öar i skärgården och replipunkter. ”Vaxholm har tidigare betonat behovet av längre trafikdygn för boende på öar, på årsbasis, för att möjliggöra att invånare bland annat ska kunna delta i kvällsaktiviteter. Sjötrafikutredningen inriktar sig dock framför allt mot bastrafiken mellan kärnöarna och replipunkter, vilket är problematiskt då resandet till och från övriga öar blir utelämnade”, skriver de. I Vaxholm är sjötrafiken viktig för fler öbor än de på kärnön i kommunen, och ett bra exempel är Tynningö. Därtill har varken deltidsboendes eller sommargästers resmönster undersökts. Minskad restid till Stockholm med pendelbåttrafik kan tänkas förändra deltidsboendes vanor och resmönster, och till följd därav behovet av kollektivtrafik på vatten.

Österåkers kommun bedömer att alternativ 2 överensstämmer i stort med kommunens bild över önskvärd utveckling av sjötrafiken. Men de skriver också att enkäten är en ofullständig behovsanalys då endast folkbokförda på kärnöar tillfrågats. De efterfrågar ett större resonemang kring trafik till andra öar som har olika variationer i form av boende och besökare, sevärdheter, vandrarhem och restauranger. Samhällsbyggnadsförvaltningen ska studera förutsättningarna att anlägga en brygga i Österskär samt Åsättras behov av anläggningar och förutsättningar för vintertrafik.

Norrtälje kommun är positiva till alternativ 2 men konstaterar att boende på dess tre kärnöar i större utsträckning är positiva till alternativ 1 än övriga kommuner. De är positiva till två tidtabeller om året istället för dagens fyra. De påpekar dock att tonnaget i Norrtälje endast körs av underentreprenörer och därför inte ingår i Waxholmsbolagets ägda tonnage som enligt sjötrafikutredningen till 50 procent behöver bytas ut inom en tioårsperiod, samt att utredningen inte berör transportresor alls. Norrtälje kommun föreslår en komplettering till alternativ 2 med en studie med syfte att skapa tydligare kopplingar mellan grundtrafik och trafik som attraherar sällanresenärer, med ett ”nodsystem”, som en vidareutveckling av diskussionen som inletts 2019 med regionen om båtluffsystem likt det i Finland. Tänkbara noder är Furusund, Gräddö/Räfsnäs och Norrtälje.

Fotnot: Även övriga kommuner i regionen har svarat på remissen men tidningen Skärgården har avgränsat sammanställningen till skärgårdskommuner.

Inlägget ”En alltför svartvit utredning” dök först upp på Tidningen Skärgården.

Fartyget Viberö har just genomgått en förvandling enligt Waxholmsbolagets nya design då de gula och blå linjerna på skrovet målas över.

– I samband med genomlysningen av tekniken passar vi på att åtgärda målning, detta för att harmonisera mot beslutad fartygsmanual, säger Aleksander Krajsnic, pressinformatör på trafikförvaltningen.

Viberö ligger torrlagd på Rindö varv för att tekniska åtgärder ska utföras och får samtidigt en designuppdatering. Fartygsmanualen som är daterad till den 4 maj i år gäller samtliga fartyg inom Waxholmsbolagets flotta, utom ångfartygen Norrskär, Storskär och Västan. Den beskriver utseendet exteriört och interiört för att alla fartyg trots sina olika förutsättningar ska ha ett konsekvent uttryck i form av färgsättning, fartygsnamn, skorstenar och flaggor. Samtliga fartyg kommer målas om på sikt.

Varför tar ni bort de karaktäristiska linjerna som utmärker waxholmsbåtarna?

– I samband med att det nya fartyget Yxlan beställdes önskade trafikförvaltningen ta fram en mer tidsenlig design av fartyget och beslutade då att överge de blågula linjerna längs fartygets överbyggnad. Vi har gjort bedömningen att det är skorstenen som är den mest särskiljande signalen för våra fartyg, precis som på de äldre fartygen. Skorstenens blågula färger har vi därför valt att förstora något i den nya designen och vi har också valt att införa vimplar vid sidan av fartygsnamnet framtill på fartygets styrhytt så att fartygen ska kännas igen framifrån, säger Aleksander Krajsnic.

Vill ni ersätta Waxholmsbolagets varumärke med SL:s?

– Waxholmsbolagets varumärke lever naturligtvis kvar och inga planer finns i nuläget på att ersätta varumärket med SL. Under lågsäsong gäller SL-taxa ombord på WÅAB-trafiken då det finns ledig kapacitet.

Ångfartygen kommer att ha samma utförande som nu, de har aldrig haft blågula linjer längs sidorna.

– De många fartyg som inte ägs av Waxholmsbolaget, men går i Waxholmsbolagets trafik, har aldrig haft blågula linjer. De har kunnat urskiljas med Waxholmsbolagets vimpel hissad i fartygets mast, säger Aleksander Krajsnic.

Vad kostar detta arbete?

– Ingenting. Denna typ av insats regleras i avtalet med vår trafikutövare.

Inlägget Nu målas Waxholmsbåtarnas karaktäristiska linjer över dök först upp på Tidningen Skärgården.

På grund av pandemin är i år svävartrafiken avstängd för alla utom ö-kortsinnehavare, vilket riskerar strandsätta många av de som flyttat ut i skärgården temporärt.

– Mitt dilemma nu är om jag ska fly eller våga stanna, säger Anders Henning, deltidsboende på Edö.

Nu håller isen på att lägga sig i vikarna på sina håll i skärgården. Under perioder med isläggning trafikeras sträckan Åsättra-Norra Ingmarsö-Husarö samt Edö med svävare, men i år är kapaciteten kraftigt begränsad. På grund av risk för smittspridning och krav på distans kommer svävarna ta max 2-3 resande per tur, meddelar Waxholmsbolaget. Dessutom finns för närvarande endast två svävare att tillgå, mot vanligtvis fyra, då flera förare inte vill köra under rådande omständigheter.

Den begränsade kapaciteten har gjort att Trafikförvaltningen beslutat att endast ö-kortsinnehavare kommer att få åka med svävarna denna vinter. Alla resor måste förbokas och svävarna kommer inte att köra på någon fast tidtabell.

Waxholmsbolaget gick i förra veckan ut med en uppmaning att ställa in onödiga resor till skärgården, och att personer som är tillfälligt bosatta i skärgården bör ta sig hem igen innan isen lägger sig.

Beskedet ställer till det för många deltidsboende på öar längs rutten och flera är kritiska mot att kollektivtrafiken på detta sätt begränsas.

– Det handlar om skattepengar. Varför ska vissa grupper få nyttja transporter men inte andra, undrar Anders Henning som har ett hus på Edö, där han nu bott under coronapandemin. Han har skäl att inte vilja skriva sig som bofast, men menar att han inte ser sig som endast tillfälligt boende på ön.

– Jag bor på Edö och på Kungsholmen.

Många är nu i samma sits och har flyttat ut jobb och liknande till sina skärgårdshus.

– Det är ju också många som kanske bara vill ut och titta till sitt ställe, när det stormar och är strömavbrott.

Nu står han i valet och kvalet om han ska stanna kvar när isen börjar lägga sig.

– Mitt dilemma är om jag ska fly ön nu i helgen medan det ännu går båtar, eller om jag ska våga stanna kvar? Om jag inte åker innan isen lägger sig vet jag inte hur jag ska komma härifrån.

Även Stefan Ljungberg, boende på Ingmarsö och engagerad i Trafikgruppen Österåkers skärgård (TÖS), är kritisk.

– Det här drabbar lokalekonomin för oss. Många som bygger här ute har serviceavtal med entreprenörer inne på fastlandet, och flera har gjort upp med sina arbetsgivare att jobba från fritidsboendet, säger han och fortsätter:

– Vi är en kärnö och Åsättra är vår replipunkt. Det finns ingen anledning att vi ska ha sämre service än andra kärnöar. Det här är ju RUFS-planering och de måste följa sina direktiv.

Han tydliggör att han har full förstående för att särskilda åtgärder måste vidtas nu under pandemin. Han menar snarare att den långsiktiga lösningen för vintertrafiken på rutten länge blivit styvmoderligt behandlad.

– Det här hade gått att lösa lätt med planering. Men ingen har tagit tag i frågan.

TÖS har föreslagit en lösning där båt och svävare interagerar efter rådande förhållanden.

– Vid total isläggning i hela området kan en isgående båt som till exempel Yxlan eller Hemfjord köra Ingmarsö-Åsättra med avrop Äpplarö och Nässlingen som man ändå passerar. Då blir det möjligt att använda isvägarna. Svävarna kan ta de mindre bryggorna där det också är långa körsträckor. Då frigör man kapacitet och kan köra samma tidtabell året runt. Samtidigt har man ändå kvar ett underlag för svävarna som är värdefulla.

Fakta/Svävartrafiken

• Sträckan Åsättra-Norra Ingmarsö-Husarö samt Edö trafikeras med svävare under perioder med isläggning.

• Endast ö-kortsinnehavare kommer i år att kunna nyttja svävartrafiken.

• Alla resor måste förbeställas i god tid på telefon 070-8847335.

• Morgonturer ska förbeställas senast klockan 19 kvällen innan. Övriga resor senast klockan 12 på resedagen.

”Nytt avtal ger oss större möjligheter”

Ett nytt trafikavtal är på plats vilket kommer ge förbättrad vintertrafik framöver. Men just nu måste fastboende prioriteras, menar sjötrafikutskottets ordförande Michaela Haga (C).

– Är man inte fastboende kan man inte räkna med att få resa just nu.

Nu finns ett nytt avtal klart för trafiken mellan replipunkterna Åsättra och Boda till öar som Ingmarsö och Möja, vilket ska ge förbättrad vintertrafik på sträckorna. Från och med april kommer Ingmarsö sjötjänst att köra trafiken.

– Det är glädjande att vi har ett nytt avtal på plats. Det kommer att ge oss större möjlighet att lösa trafikuppgiften under vintern, säger Michaela Haga (C), ordförande i Region Stockholms sjötrafikutskott.

Hade man, med mer framförhållning, kunnat lösa det redan nu i vinter?

– Förvaltningen har under en lång tid försökt titta på olika lösningar för att säkra vintertrafiken även under rådande pandemi. Mig veterligen har de inte lyckats få tag i ett isgående tonnage. Dels är det djupet i Åsättra som det är frågetecken kring. Sedan vet jag också att det kommit förslag om att flytta fartyg, men då kanske de går i andra avtalsområden. Nu har man valt svävartrafiken och då måste man på ett smittsäkert sätt hantera både resenärer och de som kör, vilket gör att kapaciteten inte kan vara hundra procent. Då är prioriteringen att fastboende i första hand ska kunna åka till och från sina hem och övriga får välja om man vill stanna eller försöka åka hem innan isen lägger sig. Man kan inte räkna med att få resa just nu.

Michaela Haga uppmanar resenärer som har synpunkter eller frågor kring trafiken att höra av sig till Waxholmsbolagets kundtjänst, för att behovet av resor ska kunna loggas på rätt sätt. 

Inlägget Deltidsboende uppmanas åka hem när isen lägger sig dök först upp på Tidningen Skärgården.

Den anrika föreningen Skärgårdens trafikantförening har drabbats hårt av pandemin och kan tvingas till omorganisation om Waxholmsbolaget ställer in trafiken med ångfartygen även i år.

Det populära arrangemanget Skärgårdsbåtens dag har genomförts varje år sedan 1964 men fick i somras, för första gången någonsin, ställas in på grund av att Waxholmsbolagets ångfartyg inte gick i trafik. Beslutet blev ett hårt slag för arrangören Skärgårdens trafikantförening som tappade intäkter på över 60 000 kronor. Om ångfartygen inte heller körs i sommar kan föreningen tvingas till omorganisation för att överleva.

– Det skulle orsaka stora bekymmer för föreningen, vi är beroende av intäkterna för verksamheten. Om vi inte hittar någon annan finansiering tvingas vi skära ner på kansliet som administrerar Skärgårdsbåtens dag, något som skulle kunna innebära att vi inte längre har förutsättningar att genomföra evenemanget i fortsättningen, säger Lars Nyberg, ordförande i Skärgårdens Trafikantförening.

Lars Nyberg säger att det finns en oro att Regionens trafikförvaltning vill ta det säkra före det osäkra och redan nu beslutar att inte sätta ångbåtarna i drift i sommar.

– Ångbåtarna är mer pandemivänliga än andra fartyg eftersom det finns många platser utomhus. Vi menar att det inte är nödvändigt att låsa sig för tidigt vid att inte använda de historiska båtarna.

Även Lennart Rydberg, ordförande för föreningen Stiftelsen Skärgårdsbåten, är orolig för att förvaltningen snart kommer att fatta ett beslut om att inte köra ångbåtarna i sommar.

– Jag har förstått att det kan vara aktuellt redan nu då entreprenören vill låsa turlistorna ett kvartal i förväg. Ångbåtarnas bevarande är vår huvudfråga sedan 50 år tillbaka. Att låta dem ligga still ett år till vore synd.

Lennart Rydberg har mejlat till både politiker och tjänstemän med uppmaningen att inte fatta några beslut innan man vet mer om hur förhållandena kommer att se ut i sommar, men ännu inte fått något svar. Claes Keisu, pressansvarig vid Region Stockholms trafikförvaltning, säger att ångfartygen inte kommer att vara i trafik under våren, men att man hoppas smittläget gör att fartygen kan sättas i trafik under sommar.

Trafikantföreningens förhoppning är att Skärgårdsbåtens dag ska gå att genomföra den 9 juni.

Inlägget Oro för inställda ångfartyg även i sommar dök först upp på Tidningen Skärgården.

Senaste veckan har isen börjat lägga sig på allvar och Waxholmsbolagets fartyg kör nu enligt istidtabell, men för en del resenärer har övergången inneburit en del strul och förseningar. En som däremot är nöjd är Lars Schjelderup på Oxholmen som får åka helikopter de 500 meterna till postlådan.

Sedan 30 januari har en rad linjer i skärgårdstrafiken gått över till istidtabell. Förändringen innebär att en del fartyg tas ur trafik med färre avgångar som följd. Men övergången har inte gått smärtfritt, helgen 6-7:e februari blev en del fartyg fullsatta och andra drabbades av förseningar.

– Fartygen tar bara emot begränsat med resenärer för att säkerställa att restriktionerna följs och att det går att hålla avstånd. Det gör att risken för att det blir fullsatt ombord är förhöjd. Under den här helgen var det en del störningar i trafiken på grund av det kalla vintervädret. Solöga skulle köra förstärkningsturer åt fartyget Nämdö men blev försenad på grund av mycket is. Under istidtabellen är trafiken särskilt begränsad och vi har inte fler förstärkningsfartyg att sätta in, säger Elin Lindström, presskommunikatör vid Region Stockholms ledningsstab.

Elin Lindström uppmanar resenärer som inte är bofasta att avstå resande om det inte är nödvändigt. Söndagar är den dag som problemen är störst eftersom flest människor reser med Waxholmsbolagets fartyg då.

En läsare som hört av sig till Skärgården anser att öar utan landförbindelse borde prioriteras före orter som Vaxholm, Rindö och Lidingö. Mannen menar att pendelbåtstrafiken på linje 83 mellan Vaxholm och Stockholm borde kunna dras in under helgerna för att kunna nyttja fler fartyg till ö-trafiken och undvika förseningar. Enligt Elin Lindström är detta något som delvis gjorts.

– Vi tittar kontinuerligt på var vi kan skruva på trafiklösningen. Vi har till exempel förändrat trafiken på just linje 83 under söndagarna, där en del av linje 83:s trafik i stället kör Waxholmsbolagets ordinarie trafik.

På linje 14, sträckan Ljusterö – Möja, kan endast bofasta ö-bor med ö-kort åka med fartygen eller svävarna. Det gäller dock enbart öar med bryggor som trafikeras av Waxholmsbolagets fartyg. Lars Schjelderup, bosatt på ön Oxholmen strax väster om Svartsö, får inte åka svävare trots att de ofta passerar förbi utanför hans hus. Han och hans hustru har istället möjlighet att beställa helikoptertransport, en gång var i veckan. För att köpa mat och hämta post på Svartsö handlar det om en sträcka på ungefär 500 meter.

– Vi är jättenöjda men jag fattar inte hur de kan vara så generösa. Det måste kosta ohyggligt mycket mer än att åka med svävaren som ändå kör förbi här. Frågan är om det är samhällsekonomiskt vettigt.

Helikoptern utgår från Åkersberga och är bemannad av två personer. Lars Schjelderup säger att det finns möjlighet att boka taxisvävare, men då skulle han själv få betala för resan. Han har kontaktat Waxholmsbolagets kundtjänst och fått till svar att han inte kan erbjudas transport med svävare i år eftersom det kostar för mycket. Skärgården har sökt Regionens trafikförvaltning, men inte fått svar innan tidningen skickats till tryck.

Inlägget Strul i trafiken när isen lägger sig dök först upp på Tidningen Skärgården.

Istället för att Waxholmsbolaget fartyg trafikerar Möjas alla bryggor måste passagerarna åka en överfull buss över ön.

Det ökar risken för smitta menar öns företagarförening som är kritisk till upplägget.

Waxholmsbolagets båtar till Möja kör enligt vintertidtabell, vilket innebär att de inte stannar vid samtliga bryggor hela vägen till Långvik utan stannar vid Möja ström. Passagerarna måste därifrån ta SL-bussen över ön, men bussen är ofta överfull varför risken för smittspridning ökar. Problematiken togs upp på det senaste skärgårdsrådet och nu har Möjaskärgårdens Företagarförening kontaktat Regionens Trafikförvaltning för att få en förklaring till besluten.

– Vi tycker att man från trafikenheten på regionen borde ha tänkt till lite grann utifrån att det just nu pågår en pandemi. Vi har ju inte heller haft något ishinder som har omöjliggjort att Waxholmsbåten kunnat trafikera samtliga bryggor, säger Monica Pettersson, ordförande i Möjaskärgårdens Företagarförening.

En annan sak man tar upp är att Waxholmsbolaget har valt att köra den större båten Dalarö under veckorna, då det är betydligt färre resenärer som färdas på rutten, och de mindre båtarna Nämdö och Gällnö på fredagskvällarna då trafiktrycket är som störst och det är svårare att hålla avstånd. Till problemet hör att det sker alkoholförtäring ombord vilket gör att det blir än svårare att hantera situationen på bussen, skriver föreningen.

– Vi har klarat oss hyfsat bra här ute på Möja och öarna runt omkring. Det vill vi kunna fortsätta att göra och välkomna fritidsboende och turister nu när det närmar sig en ny säsong för dem. Av omtänksamhet för alla känner vi att det här är viktigt, säger Monica Pettersson.

Enligt Elin Lindström, presskommunikatör på Trafikförvaltningen, är skälet till att man sätter in bussen att det ger en kortare restid för passagerarna. Resan mellan Möjaström och Långvik tar med buss 15 minuter istället för 45-50 minuter med båt. Detta ger också möjlighet att köra fler båtturer.

– I förlängningen är det alltså bussbytet som möjliggör att vi kan köra så täta avgångar som vi gör mellan Möja och Sollenkroka, i och med att vi under vintertidtabellen har begränsat med fartyg som kan utföra trafiken. Att hinna köra fler avgångar är en påtaglig fördel – inte minst nu när vår kapacitet ombord på varje avgång har minskat till följd av att vi släpper på begränsat med passagerare, menar Elin Lindström.

Hon säger att man är medveten om att det förekommit trängsel på vissa bussavgångar, och man därför fortsätter att uppmana invånarna att bara resa när det är nödvändigt.

– Tyvärr finns det fortfarande personer som inte lyssnar på detta budskap. Vi kör så mycket och så effektiv trafik vi kan, men vi behöver resenärernas hjälp att förebygga trängsel genom att de bara reser när de verkligen måste, och planerar resan för att undvika tider när många andra också reser, säger Elin Lindström.

När det gäller de olika fartygens storlek menar hon att Nämdö, som sätts in på fredagar, kör en extra avgång just på grund av det ökade trycket.

– Det innebär att vi faktiskt kan köra fler resenärer under fredagar trots det mindre fartyget. De tre fartyg som är större än Nämdö behövs under fredagar på avgångar som har betydligt fler resande än linjen mot Möja, säger Elin Lindström.

Monica Pettersson anser dock att det argumentet inte håller, då den sista båten, Nämdö, skulle kunna trafikera samtliga bryggor på fredagskvällen eftersom den ändå ligger kvar på Möja över natten.

– Och även om Waxholmsbolaget uppmanar till att inte åka i onödan, så förefaller det som att detta inte respekteras fullt ut, menar hon.

Inlägget Trångt på Möjas buss och båtar dök först upp på Tidningen Skärgården.

Blidösundsbolaget tar ombord allt fler passagerare på de Waxholmsbåtar man svarar för. Samtidigt höjs säkerheten för besättningarna men passagerna får själva ansvara för det egna smittskyddet.

För att öka servicen, arbetar Blidösundsbolaget med att successivt öka antalet passagerare på de Waxholmsbåtar där det anses möjligt.

– Målsättningen är att gå upp i passagerarantal för att minska risken att lämna folk på kajerna, säger Peter Fyrby, vd på Blidösundsbolaget.

Hur många passagerare som tas ombord skiftar från fartyg till fartyg och enligt Trafikförvaltningen måste besättningarna vara pragmatiska när de bedömer situationen. Exempelvis kan extra resenärer få åka med om de är beredda att stå ute på däck under resan.

Förra våren sattes begränsningen att passagerare, motsvarande 50 procent av sittplatserna, fick åka med. För de så kallade V-båtarna motsvarar det 93 personer men från regeln får undantag göras. Vid vackert väder, när det är möjligt att sitta ute på däck, kan antalet passagerare ökas till 50 procent av vad fartygets certifikat medger.

För V-båtarna motsvarar det 170 passagerare. Sedan i höstas har det ursprungliga maxtaket 93 passagerare höjts till 125 personer.

Samtidigt har säkerheten för ombordanställda ökats genom att de rekommenderas att bära munskydd och visir. Avspärrningar har gjorts runt däckskontor, på fördäck och i cafeterior för att minska trängseln. Dessutom monteras sittplatser bort för att skapa större avstånd mellan de ombord.

Ombordanställda, som tidningen talat med, känner oro över att allt fler passagerare tillåts samtidigt som regionen varnar för att den tredje vågen med smitta nu är här.

När det gäller passagerarnas säkerhet är det främst deras eget ansvar att skydda sig, uppger både rederiet och Trafikförvaltningen. Rekommendationen är att man bara ska resa om det är absolut nödvändigt samt att munskydd ska bäras ombord.

– Vi kan inte avvisa passagerare som saknar munskydd. Det enda vi kan göra är att påminna om rekommendationerna, säger Peter Fyrby.

Enligt Claes Keisu, pressansvarig på Trafikförvaltningen, Region Stockholm, är instruktionen till trafikutövaren att se till att passagerarna kan hålla rekommenderade avstånd till varandra. Samt att ombordanställda kan utföra sitt arbete på ett smittsäkert sätt.

Inlägget Fler passagerare tillåts på fartygen dök först upp på Tidningen Skärgården.

En incident mellan Waxholmsbåten Solöga och linfärjan Vaxholmen i februari resulterade i att linfärjans vajer gick av.

Den 2 februari backade Waxholmsbåten Solöga ut från kajplats 6 i Vaxholm och girade styrbord för att därefter vända stäven norrut och påbörja passagen genom Kastellsundet. Men vid passagen kör man av någon anledning in i linfärjans vajer. I incidentrapporten beskrivs det som att “en uppstannande effekt känns i hela fartyget följt av en lättande. Detta bedömer vi orsakad av att vi kört på linfärjans vajer, som då brister”. Solöga höll vid tillfället fem knops fart.

Enligt trafikförvaltningen vid Region Stockholm låg linfärjan förtöjd vid händelsen.

– Solöga var aldrig så nära att de två fartygen kunde kollidera, och kunde efter funktionstester fortsätta sin tur. Dykningar har inte visat på några allvarliga skador på Solöga, skriver Elin Lindström, presskommunikatör, i ett mejl till Skärgården.

En utredning pågår kring händelsen som närmare ska kunna besvara orsakerna till det inträffade och eventuella förslag till förändrade rutiner. Utredningen beräknas vara klar framåt mitten av maj.

Trafikverket kräver nu Waxholmsbolaget på merparten av reparationskostnaderna, som totalt uppgick till nästan 400 000 kronor.

Inlägget Solöga kapade linfärjans vajer dök först upp på Tidningen Skärgården.

Waxholmsbolagets trafik till Kymendö fungerar inte för den som behöver pendla till jobb eller skola. Kymendöborna tycker att de sitter i en rävsax utan vettiga båtplatser på Dalarö, bilparkering i anslutning till bryggan eller en båttidtabell som är anpassad för vardagslivet.

– Vi är inte morgontrötta här ute. Vi behöver vara på fastlandet klockan sju, säger Mona Wahlström.

Hon har tillsammans med sin bror Robert Wahlström författat ett brev till kommunens trafikstrateg Robert Örtegren om de mångåriga problemen de 31 fastboende på Kymendö har med tidtabellen för tabell 19. I brevet radar de upp flera exempel. Tisdagsturen går klockan 13 till Dalarö, men ingen tillbakatur. Vissa dagar går inga turer alls.

– Under vintertidtabellen har vi haft fyra timmar på tisdagar på oss att arbeta, gå i skola, göra ärenden, besöka läkare, handla mat och så vidare. Vi har berättat i fyra-fem år för Waxholmsbolaget vilka tider som skulle fungera för oss, så att vi kan använda oss av deras turer. Och nu har de än en gång gjort en turlista som inte fungerar för oss skärgårdsbor att använda oss av för att arbets– och skolpendla.

I den nya vårturlistan som började gälla 11 april är exempelvis måndagsturen förlagd till klockan 7.55 men även detta är för sent.

– Det här kan vi inte kalla kollektivtrafik. Vi måste vara på Dalarö klockan 07.00 och hemresa vid 17-tiden från Dalarö. Vi vill ha en året-runt-turlista och inte tre olika tidtabeller.

Turerna behöver passa åt båda hållen – annars måste öborna ändå ta egen båt och den behöver köras hem igen.

– Turerna är ett hån mot oss skärgårdsbor. På Landsort som har cirka 20 fastboende går det tre morgon- och tre eftermiddagsturer, säger Mona Wahlström.

Hon menar att kommunen är positiva i dialogen med öborna, det är i nästa instans, hos regionens trafikförvaltning, de inte får gehör.

– Vi håller med om att trafikutbudet på Kymendö inte är så bra som det borde vara. Vi på trafikförvaltningen bär en del av ansvaret för det, och vi arbetar med att se över om vi kan rätta till det och bättre optimera trafiken utifrån de resurser vi har att tillgå. Det är tyvärr inget som sker över en natt, och vi vet inte ännu vad som är möjligt att utföra. (…) Vi tar tacksamt emot de förslag vi får från Kymendöborna och tar gärna dialog med de boende tillsammans med Haninge kommun, skriver Elin Lindström på Trafikförvaltningens presstjänst i ett mejl till Skärgården.

Enligt Trafikförvaltningen har Haninge kommun inte drivit frågan i deras forum tidigare, vilket är viktigt för att de ska förstå de boendes behov. Men Robert Örtegren ska nu presentera Wahlströms underlag i dialogen angående remissen för T22 (tidtabeller för kollektivtrafik 2022) där det finns ett förslag om att utöka trafiken till Kymendö.

– Vi hoppas på att hitta en bra lösning, men vi vet ännu inte vad som är möjligt att genomföra, skriver Elin Lindström.

Inlägget Omöjligt att pendla från Kymendö dök först upp på Tidningen Skärgården.

De historiska fartygen Storskär och Norrskär ska gå i trafik från midsommar och fram till den 19 september.

– Vi tycker alla att det ska bli jättekul att köra ångbåt igen, säger Torbjörn Svensson, befälhavare på Storskär.

Beslutet att sätta det historiska tonnaget i trafik välkomnas av fartygens besättningar.

– Kaptener, maskinister, däcks- och annan personal, ja alla tycker att det är kul, säger Torbjörn Svensson.

Trafikförvaltningen reserverar sig dock för att planerna kan komma att ändras om pandemin eskalerar eller om nya restriktioner införs.

Fartygen kommer att gå enligt sommar- och hösttidtabellen men används inte som kryssningsbåtar. Det är ännu inte bestämt på vilka linjer ångbåtarna ska sättas in.

– Det kommer att klarna under den här veckan vad som blir de exakta trafikuppgifterna, säger Torbjörn Svensson.

Klart är att fartygen ska gå i tidtabelltrafik för att avlasta Waxholmsbolagets trafiknät. Trafikförvaltningen bedömer att fartygen är lämpade för det då de har rymliga och luftiga sittplatser, framförallt ute på däck. Det ger goda möjligheter att ta ombord passagerare på ett smittsäkert sätt.

Det är inte heller avgjort om restaurangerna ombord ska hållas öppna och vilket sortiment och servering som i så fall ska finnas.

– Vi hoppas att man kommer till beslutet att driva matsalarna, säger Torbjörn Svensson.

Han menar att det är viktigt att ångbåtarna körs så att besättningens kompetens kan upprätthållas.

– Det gäller såväl maskinsidan som bryggan. Att köra med ett roder och en propeller kräver specialkunskaper och det är inte alla som kan den tekniken, säger Torbjörn Svensson.

Västan sätts inte in i trafik under sommaren då hennes kapacitet att ta ombord resenärer bedöms vara för liten.

Storskär och Norrskär vårrustas nu och fartygens ångmaskiner samt alla system testas.  På Storskär har omfattande arbeten gjorts på ångpannan och hon har utrustats med nytt roder och propeller. Den 26 maj är det meningen att fartyget ska på provtur.

– Det ska bli spännande att se hur det funkar. Kanske kommer hon att göra ännu högre fart nu, säger Torbjörn Svensson.

Som Skärgården tidigare rapporterat är Skärgårdsbåtens dag inställd.

Inlägget Ångbåtar sätts åter i trafik till sommaren dök först upp på Tidningen Skärgården.

Foto: Bengt Nyman

Efter att Waxholmsbåten Vindöga byggts om har utrymmet för gods ombord minskat. Det kommer att få stora konsekvenser i sommar när varuleveranserna ökar drastiskt, menar företagare i södra skärgården.

– Löser inte det här sig så får vi lägga ner, säger Stefan Skog på Ornö.

Fartyget Vindöga, som sommartid levererar gods till Ornö Kyrkviken, Kymmendö och Fjärdlång, har under 2020 byggts om. I samband med det har utrymmet för gods, däribland kylvaror, minskat med cirka hälften. Det kommer att innebära problem för de näringsidkare som är beroende av varuleveranserna.

– Burplatserna kommer inte räcka till. De har plats för fyra kylburar när vi vanligtvis fyller tolv. Hur ska det prioriteras? Vi behöver leveranser minst två dagar i veckan till restaurangen under sommaren, säger Stefan Skog, som driver Kyrkvikens bar och bistro, Gittans grill samt Ornömacken och butiken i Kyrkviken tillsammans med Helena Falk.

– Jag gissar att någon har räknat på antalet burplatser i snitt på helåret och kommit fram till att det då bara körs fyra kylburar per tur. Men att alla ökar sin omsättning med 80-90 procent under sommaren, det har man inte tänkt på. Det känns återigen som att det är beslutsfattare som inte har en aning om hur det är för oss här ute, fortsätter han.

Fler verksamheter i området berörs, däribland Sundby gård, Skärgårdshotellet, Fjärdlångs vandrarhem samt restaurangen och butiken på Kymmendö. Även skolmaten till barnen på Ornö skola levereras denna väg. Nu har företagarna tillsammans skickat en skrivelse till ansvariga på regionen och lokalpolitiker i Haninge.

”Att på detta sätt, och utan minsta förhandsbesked, strypa godstransporterna till södra skärgårdens största ö är helt orimligt. Det handlar om små men livsviktiga företag – som behöver den infrastruktur som skärgårdsbåtstrafiken innebär, både för person- och godstransporter”, skriver de bland annat.

Linus Björkman (M), andre vice ordförande i stadsbyggnadsnämnden i Haninge, har tagit emot skrivelsen och kommenterar:

– Haninge kommun måste skyndsamt agera och rädda företagarna i skärgården. Det är lokala eldsjälar och näringsidkare som håller skärgården levande. Kommunen får inte ännu en gång svika skärgårdsborna.

Elin Lindström, presskommunikatör på Trafikförvaltningen Region Stockholm, besvarar våra frågor per mejl:

Hur har man tänkt kring godsutrymmet i och med ombyggnationen av Vindöga?

– Under de senaste åren har Waxholmsbolaget genomfört väsentliga uppdateringar eller livstidförlängningar av fartygsflottan, däribland Waxholm I, Waxholm II, Solöga samt Vindöga. Dessa uppdateringar har fokuserat på att tillgänglighetsanpassa fartygen för främst passagerartrafik. Det har i sin tur gjort att kapaciteten för att hantera gods har minskat.

Finns det någon annan plan för hur dessa företagares varuleveranser ska kunna hanteras i sommar?

– Vad avser de godstransporter som skett vid Ornö, kommer Waxholmsbolagets godsuppdrag att främst fokusera på de utanförliggande öarna utan bro, tunnel eller vägfärja för att säkerställa att gods når dit. Då Ornö har vägfärja, är det den som främst bör nyttjas för att varuförsörja öns alla företagare. Sett över året har vi inte någon kapacitetsbrist för godstransport i södra skärgården – snarare tvärtom. Det är under sommarperioden som det finns en viss kapacitetsbrist, och under pandemin har kapaciteten varit en särskild utmaning både vad gäller resenärer och godstransporter. Det är därför viktigt att hjälpas åt under sommaren, och att de som kan försöker att använda andra transportvägar för godset – till exempel genom vägförbindelser och vägfärjor där det finns. På så sätt lämnar man plats för gods som ska till de destinationer som inte har samma tillgång till alternativa transportvägar.

Stefan Skog ser dock inte att det kommer att vara möjligt att få leveranser via färjan, såvida det inte sker i en samlad transport från Ressel.

– Att våra leverantörer skulle välja att köra ut en lastbil i fem, sex timmar för två eller tre kunder här ute på Ornö, det kommer aldrig att hända. Det kostar för mycket för dem.

Nu är han rädd för att detta kommer innebära att verksamheten får lägga ner.

– Vi står precis i begrepp att skriva anställningsavtal med ett 20-tal ungdomar inför sommaren, men det vågar vi nog inte göra nu. Vi är i limbo. Löser inte det här sig så kommer vi få stänga.

Inlägget Ö-företagare befarar godskaos i sommar dök först upp på Tidningen Skärgården.

Sjötrafikutredningen går nu ut på ny remissrunda med ett nytt alternativ som förslag.

– Vi har lyssnat och verkligen ansträngt oss för att fånga komplexiteten i skärgårdstrafiken, och svara på de frågor som väckts och de brister som fanns i första rundan, säger skärgårdsregionråd Gustav Hemming (C).

I sjötrafikutredningen som varit på remiss under 2020 ställdes två alternativ upp för framtidens sjötrafik. Ett baserades på att behålla trafiken ungefär som idag med direkttrafik från Stockholm ut till öarna, det andra att satsa på bastrafik mellan kärnöar och replipunkter på fastlandet.

– I remissvaren fanns en stark trend där man förordar en kombination av alternativen. Även de som är anhängare av alternativ två, vilket flera av skärgårdskommunerna är, pekar på att det samtidigt är viktigt att behålla direkttrafiken, säger Gustav Hemming (C).

Nu har trafikförvaltningen tagit fram ett nytt förslag som kombinerar de två alternativen, men där man gör en tydlig skillnad i trafiken under året.

– Under högsäsong ska större fartyg gå från Strömkajen till resmål i skärgården och mindre fartyg trafikera mellan öar och replipunkter, medan under lågsäsong ligger tyngdpunkten på bastrafiken och då minimeras trafiken inifrån stan. Så är det delvis redan idag, men nu är tanken att det mer tydligt strategiskt ska genomsyra arbetet.

Frågan om tonnage blir nästa steg i utredningen.

– Men man kan redan nu säga att det här talar för att satsa på att minska antalet stora fartyg med mer än 300 passagerare och öka antalet fartyg i mellanklass, mellan 150-200 passagerare. Olika fartyg ska ha olika roll i systemet, säger Gustav Hemming.

Nu ska förslaget ut på ny remiss och Gustav Hemming hoppas på ett fortsatt högt engagemang.

– Det här är en extremt viktig fråga för hur skärgården ska utvecklas. Nu gäller att den som har synpunkter på framtidens skärgårdstrafik använder sig av möjligheten, för de modeller vi nu riktar in oss mot kommer vi få leva med under en lång tid framöver.

Remissrundan kommer att pågå under sommaren och tidig höst. Beslut väntas fattas i trafiknämnden januari 2022. Tidplanen kan dock komma att ändras, säger Gustav Hemming.

– Vi ser inte att det här är tidskritiskt, det är viktigare att processen blir bra.

Fakta/Förslaget i korthet:

Under högsäsong med stort resande föreslås:

• Snabbgående och stora fartyg kör från Strömkajen till resmål i skärgården på linjer med få stopp vid strategiska bryggor.

• Stora och långsamtgående fartyg (isbrytare med godsbärande förmåga) kör från Strömkajen till resmål i skärgården på linjer med många stopp.

• Mindre kapacitetsstarka fartyg trafikerar ögrupper på kortare linjer med fokus på bastrafiken (kärnöreplipunkt).

Under låg- och mellansäsong med mindre resande föreslås:

• Mindre kapacitetsstarka fartyg trafikerar ögrupper på kortare linjer med fokus på bastrafiken (kärnöreplipunkt)

• Generellt föreslås en ökad grad av anropsstyrd trafik, vilket bidrar till ökad möjlighet för bättre matchning mellan resandebehov och fartygsanvändning.

• Skärgårdstrafiken från Strömkajen minimeras under lågsäsong, i likhet med idag. Pendelbåtstrafik mot Vaxholm samt buss mot replipunkt möter då upp resandebehov från regioncentrum.

• De snabbgående stora fartygen används vid behov under lågsäsong. Under mellansäsong erbjuder de en flexibilitet och möjlighet att utöka trafiken på baslinjer vid behov.

• Stora och långsamtgående fartyg (isbrytare med godsbärande förmåga) används längre ut i skärgården på linjer med många stopp under isfria förhållanden. Vid perioder av is används samma fartyg för att klara uppdraget med bastrafik.

Inlägget Nytt alternativ för framtidens sjötrafik dök först upp på Tidningen Skärgården.

Sommaren är räddad för de företagare på Ornö med omnejd som fruktade godskaos efter att båten Vindögas lastutrymme decimerats. Nu kommer en kylbil att leverera varor en gång i veckan.

– Vi kommer kunna köra på enligt plan i sommar, säger Stefan Skog med verksamheter i Kyrkviken.

Skärgården har tidigare skrivit om den befarade problematiken med godsleveranser till södra skärgården i sommar, i och med att Waxholmsbåten Vindöga byggts om och utrymmet för varuleveranser ombord, i synnerhet kylvaror, begränsats kraftigt.

Trafikförvaltningen har nu försökt lösa problemet, bland annat genom att temporärt bygga om Vindöga igen. Genom att minska antalet sittplatser och utöka lastutrymmet ska fartyget nu kunna hantera samma volymer som under förra sommaren. Detta skriver Michaela Haga (C), ordförande i regionens sjötrafikberedning i ett svar på den skrivelse som ett antal företagare skickade till Trafikförvaltningen i maj.

Men det avhjälper inte problemet med att få ut specifikt kylvaror, vilket framförallt är den trånga sektorn.

– Jag ifrågasätter sanningshalten i det svaret, eftersom antalet platser för kylburar inte ökat alls, säger Stefan Skog, som driver Kyrkvikens bar och bistro, Gittans grill samt Ornömacken och butiken i Kyrkviken tillsammans med Helena Falk.

Efter att företagarna tillsammans med lokalpolitiker i Haninge ånyo protesterade har ytterligare en tillfällig lösning lagts fram.

– Nu kommer Waxholmsbolaget att köra ut en kylbil med bilfärjan en gång i veckan. Men vi får stå för kostnaden för färjetransporten själva, säger Stefan Skog.

I och med den lösningen kan alla verksamheter på Ornö och omkringliggande öar som är beroende av transporterna fortsätta enligt plan i sommar.

– Det kommer fungera. Nu har vi garanterad leverans på onsdagar, och det känns bättre än om det hade varit någon båtlösning. Sen kommer det att kräva att vi planerar och är noggranna med vår interna logistik. Vi kommer inte bara kunna ringa och beställa till dagen efter.

Hur det blir nästa säsong är dock ännu oklart.

– Det vet vi inte än, men det ska planeras möten under hösten, säger Stefan Skog.

Inlägget Temporär lösning klar för godstransporter dök först upp på Tidningen Skärgården.

En borttappad postlåda gjorde att hundratals fastighetsägare förra sommaren inte fick någon post utdelade på flera månader. I år finns en låda på plats, men några brev delas ändå inte ut. Nyckeln saknas.

Förra sommaren kunde Skärgården rapportera att post till en rad öar på Waxholmsbolagets linje 19 inte delats ut på flera månader. Gunnar Huss på som är fritidsboende på Mefjärd vände sig både till Postnord och Waxholmsbolaget utan framgång. Först efter att själv pratat med besättningen på fartyget Vindöga framkom att den postlåda vid Dalarö brygga där posten vanligtvis hämtas upp saknades. Besättningen antog då att posten delades ut på annat sätt, vilket inte var fallet. Efter det ställdes en ny låda ut och all försenad post delades ut till fastighetsägarna med ett brev från Postnord där man bad om ursäkt för problemen.

I maj i år beställde Gunnar Huss en prenumeration av Skärgården, men återigen visade det sig strula med utdelningen. Denna gång står postlådan på Dalarö kvar, men någon post levereras ändå inte. Efter det startar en rundgång utan slut. Gunnar Huss kontaktar Postnords kundtjänst som bekräftar post ska delas ut till hans adress, men vill att avsändaren reklamerar utskicken. Skärgården reklamerar försändelsen, men Postnord kan inte spåra tidningen och vill att mottagaren kontaktar dem. När han kontaktar dem igen så vill de att avsändaren ska reklamera försändelsen och så har det fortsatt i en månads tid.

– Jag tycker det är bedrövligt att man inte kan behandla en så enkel fråga, att man inte kontaktar det postkontor som har ansvar för postnumret för att höra hur det går till.

Gunnar Huss har även varit i kontakt med Waxholmsbolaget som ansvarar för utdelningen men inte fått några svar.

När Skärgårdens reporter förra veckan kontaktar presstjänsten vid Region Stockholms trafikförvaltning ges beskedet att ett avtal om postutdelning finns med Postnord och att post ska delas ut under både vår och sommar.

– Vår sjötrafikledning kontaktar fartyg på linje 19, för att dubbelkolla med dem så att de är medvetna om vilka rutiner som gäller, skriver Andreas Strömberg på presstjänsten som säger att de felsöker ärendet tillsammans med Postnord.

När Skärgården kontaktar Gunnar Huss under tisdagen när fartyget Octava kommer till bryggan så har de fortfarande ingen post att dela ut. Beskedet från besättningen är att de saknar nyckel till lådan.

Inlägget Stora problem med postutdelningen – igen dök först upp på Tidningen Skärgården.