Från och med vårtidtabellen 2020 slutar Waxholmsbolaget med tidtabellshäften.

– Efterfrågan på tryckta tidtabellshäften har också minskat i takt med att de digitala alternativen har vuxit fram, säger Elin Lindström, presskommunikatör på Trafikförvaltningen.

Efter sommaren 2019 slängdes ungefär 11 400 tidtabellshäften, trots att antalet häften som tryckts upp minskades till 50 000 från 2018 års 55 000. Sedan appen introducerades 2011 har upplagan successivt minskat.

– Vi ser också att många slänger det redan efter första användningen. Det är inte längre försvarbart att vi producerar tidtabellshäften på det sätt vi gör i dag, säger Elin Lindström. 

När både SL:s och Waxholmsbolagets tryckta häften försvinner räknar Trafikförvaltningen med att spara in 650 ton papper per år. 

– Waxholmsbolaget ska vara ett hållbart resealternativ och har ett ansvar att göra ett så litet miljöavtryck som möjligt. Nu minskas vår miljöpåverkan genom mindre pappersproduktion och färre transporter.

Man vet inte exakt hur länge Waxholmsbolagets häften funnits. 

– Det är emellertid inte orimligt att tänka sig att vi har delat ut dem åtminstone under stora delar av 1900-talet, säger Elin Lindström.

Detta slut på en era visar också det som är symptomatiskt för tiden:

– Det är skillnad på tidtabell och turlista, menar Britt Fogelström, vice ordförande i Skärgårdens Trafikantförening.

Föreningen kommer fortsätta sälja Skärgårdsboken, sin bok med turlistor för alla rederier i skärgården och Mälaren.

– I den står det ”turlistor” och det är utifrån traditionen att man tar en sjötur och väljer mellan olika alternativ. Det andra synsättet med tidtabell är att man ska från punkt a till punkt b. 

Turlistan ger en annan överblick än appen och är viktig inom besöksnäringen. Britt Fogelström sparar alltid förra årets sommarturlista då den nya ofta kommer bara någon vecka innan den börjar gälla. 

– Om du vill planera något trevligt för någon som ringer och bokar och jag ska svara på frågan vilken dag som är lämplig kan jag titta i den gamla turlistan. Där kan jag se direkt att om du åker till Möja på onsdag hinner du vara här längre innan båten går tillbaka. Båttiderna varierar mellan olika veckodagar. I appen behöver jag söka på varje dag.

Men diskussionen handlar inte om att appen inte är bra. 

– Jag vänder mig mot att man tror att de som gillar turlistor inte klarar av en app. Folk har inte problem att förstå appen, men de fyller olika funktion, säger Britt Fogelström. 

Fakta/Alternativ till de tryckta tidtabellshäftena

• Det går fortsatt att skriva ut de tidtabeller man behöver från waxholmsbolaget.se.

• Saknar du utskriftsmöjlighet kan du beställa enskilda tidtabeller via waxholmsbolaget.se eller genom att kontakta kundtjänst, och få dem hemskickade.

• Kundtjänst hjälper gärna till och förklarar och guidar genom de digitala och tryckta alternativen.

Inlägget Tidtabellshäftet går ur tiden dök först upp på Tidningen Skärgården.

Det nya isgående fartyget Yxlan reparerades för felaktiga potentiometrar strax innan jul och kördes tillbaka till norra skärgården, men samma problem uppstod igen och hon fick gå åter till Stockholm utan att sättas i trafik.

– Att det har upptäckts en del fel på några av de specialbyggda komponenterna är normalt, säger Elin Lindström, presskommunikatör på Trafikförvaltningen.

Yxlan är en ovanligt komplex, dieselelektrisk, båt. Allt ombord är datastyrt. Men besättningen upplever nu en frustration och menar att de olika tekniska problemen är mer än barnsjukdomar.

Yxlan har inte varit i trafik alls sedan vintertidtabellen började gälla 16 december. Istället kör Sjöbris på rutten. I september var Yxlan på varv på Ösel i Estland för garantiservice och reparation. Bland annat utfördes bullerdämpande åtgärder på växlar. Därefter har hon tagits i och ur trafik vid flera tillfällen och nya problem, bland annat med kylningen, har uppdagats. Yxlan testkördes efter att potentiometrarna bytts och skulle återgå i trafik innan jul. Så skedde inte – samma fel uppstod igen.

– I mellandagarna utförde representanter från varvet en större felsökning och lyckades då återskapa felet, säger Elin Lindström.

Två unika komponenter behövde bytas ut, vilket tagit längre tid än på ett standardfartyg. Julhelgen har ytterligare försenat leveransen av delarna. Kostnaderna för reparationerna ligger inom garantin och Trafikförvaltningen betalar alltså inte för reparationen.

I förra veckan genomfördes flera testkörningar, där man lyckades åtgärda felet.

– I samband med åtgärderna uppstod emellertid ett mjukvarufel, förmodligen relaterat till de åtgärder som genomfördes, säger Elin Lindström.

Är det normalt att ett fartyg har såhär många fel första tiden?

– Det korta svaret är ja. Yxlan är inte ett standardfartyg, utan hon är unik i sitt slag. Förutom att Yxlan är isgående, är hon byggd för att köra både passagerar- och godstrafik, och kör dessutom med hybridfunktion. Det är vanligt att fartyg som är såväl nyproducerade som specialkonstruerade till en början har en del unika komponenter som felar och behöver bytas ut. Att Yxlan har behövt tas ur trafik beror alltså inte på något allvarligt fel. Vi vet av erfarenhet att felen kommer att minska när fartyget är ordentligt inkört i trafiken, säger Elin Lindström.

Är ni nöjda med leveransen av Yxlan?

– Ja, vi är nöjda med leveransen. Yxlan är ett bra och miljövänligt fartyg som är en stor tillgång i Waxholmsbolagets trafik.

Uppdatering 16/1: Sedan torsdagsmorgonen är mjukvarufelet avhjälpt och Yxlan är åter i drift, meddelar Trafikförvaltningen.

Inlägget Yxlan fortfarande ur drift dök först upp på Tidningen Skärgården.

I förra veckan delades den traditionsenliga utmärkelsen Årets brygga ut på Skärgårdens Trafikantförenings årsmöte. I år föll valet på Mjölkös nya ångbåtsbrygga.

I mitten på juni i fjol invigdes Mjölkös nybyggda ångbåtsbrygga, efter att ön under ett och ett halvt år levt med en provisorisk brygga under tiden ombyggnationen pågått. 

Nu har den utsetts till Årets brygga – en utmärkelse som delas ut av Skärgårdens Trafikantförening till den brygghållare som under året lagt ner ett stort arbete på planering, finansiering och byggande av en brygga.

– Det känns riktigt bra, för det har varit en lång resa, säger Gösta Lindh, ordförande i Mjölkö Samfällighet och projektledare för bryggbygget.

Det var hösten 2017 som den tidigare, 60 år gamla ångbåtsbryggan bedömdes vara i för dåligt skick för fortsatt trafik och beslut om att bygga en ny fattades. Under tiden förstärktes först Hamnholms brygga för att fungera som en tillfällig brygga för Waxholmstrafiken fram till den 1 maj. Därefter följde ett uppehåll på en och en halv månad, innan trafiken åter kunde lägga till vid en provisorisk plats vid Storudden. Parallellt fördröjdes bygget av den nya bryggan på grund av nya direktiv och krav för möjlighet till bidrag från Trafikverket, vilket krävde omstrukturering och nya ritningar. Först i september 2018 kunde bygget fortskrida och slutligen stod den nya bryggan klar och invigdes i juni 2019.

– Det är en riktigt genuin och bra brygga, byggd till Trafikverkets bronomer för att klara enorma påfrestningar under lång tid. Dessutom är den estetiskt tilltalande. Den står på stålkärnepålar så det är fri vattenspegel under bryggan. Och så är den byggd så att den harmoniserar med vänthuset, säger Gösta Lindh. 

På Mjölkö bor fastboende, och en välfungerande brygga är en förutsättning för att kollektivtrafiken med Waxholmsbolaget ska löpa smärtfritt. 

– Den gamla bryggan var tekniskt slut, den hade fallit på åldersstrecket. Det här betyder att vi kommer kunna ha skärgårdstrafik till ön även i framtiden, säger Gösta Lindh. 

– I år har det varit ett nöje att få dela ut Årets brygga till Mjölkö Samfällighet. Föreningen har demonstrerat att man även som ideell förening kan klara en stor ombyggnad med myndighetskrav, krångliga byggtekniska förutsättningar, finansiering och samtidigt hålla den pågående trafiken igång på provisorisk brygga. Vi är imponerade! säger Patrik Hult, ordförande i Trafikantföreningens bryggkommitté. 

Inlägget Mjölkö är Årets brygga 2019 dök först upp på Tidningen Skärgården.

Nyårslöftet att lägga ifrån sig mobilen mer känner säkert många igen. Men många appar har nästlat sig in i vår vardag som oumbärliga hjälpmedel, särskilt på sjön.

– ViVa och Seapilot använder jag nästan dagligen, säger Pär Thunfors som pendlar med båt till vardags.

Det är ganska precis ett år sedan de sista hushållen fick strömmen tillbaka efter Alfridas framfart. Under de första dygnen då stora delar av norra skärgården var utan ström hade många ändå täckning på mobilen, då mobilmasterna gick på reservaggregat. Träd låg över vägen och många saknade fast telefon. Då blev kommunikation via olika appar det enda sättet att hålla kontakt med andra och skaffa sig information. I lokala Face-bookgrupper kunde man snabbt få sig en lägesrapport, be om hjälp eller erbjuda hjälp till andra i närheten. Nya grupper bildades specifikt för att utbyta information relaterad till stormen.

Appen Avbrottsinfo från Vattenfall, som många läsare tipsar om,  fick sannolikt många nya nedladdningar då den gav detaljerad kartinformation om var avbrotten fanns. 

Det senaste året har även SOS Alarm släppt en egen app: 112. I den kan du snabbt dela dina koordinater vid brott eller olycksfall. 

Vilka andra appar kan vara välbehövliga när du vistas ute i skärgården? Skärgården frågade läsarna och många tipsar framförallt om olika appar med kartfunktioner för väder eller navigering. Men beroende på var i skärgården du befinner dig kan täckningen vara lite dålig. Då är lösningen, tipsar Yxlanbon Daniel von Koppy, att ladda ned lokala kartor på Google maps så att de finns i telefonen även i offlineläge. Då har du åtminstone ett sjökort på skärmen även om du inte kan se din egen position. 

ViVa är enligt honom och flera andra läsare en helt oumbärlig app.

– Den ger nyttiga prognoser för sjön med vattennivå, temperaturer, vindar och luftfuktighet. Den visar exakt vilken station som rapporterar och var den finns på kartan. Pröva, den är gratis!

Sabina Plomin tipsar om regnradar.se för den som planerar en tur på sjön.

– Perfekt att kunna se exakt var det regnar, åt vilket håll det rör sig och sen kunna välja att åka runt eller åt andra hållet, säger hon.

En del appar bjuder både på kunskap och nöje. 

– Appen Sjösäker kan man även ha som sällskapsspel med quiz om man är inblåst, men även HLR för sjön och annat praktiskt att testa varandras kunskaper om. Andra tidsfördriv är Livet i havet för den nyfikne och Knots Guides av olika slag för den som behöver utmaningar, säger Johanna Heissenberger.

Fakta/Läsarnas tips i urval

• Facebook – Gå med i en lokal grupp för din ö eller grupper för ett särskilt intresse där du kan utbyta information, eller köp- och säljgrupper. 

• Sjösäker – Praktiskt Båtägande och Svenska sjö bjuder på appen och sitt kunnande, så du kan njuta säkert på sjön. Få koll på vad du kan om sjösäkerhet, väder, första hjälpen, båtvett, men även hjälp vid ett eventuellt motorstopp. 

• Eniro på sjön – Med betalversionen Pro får du AIS och plotterdata och kan bland annat rita ut rutter.

• Krisinformation.se – Information från myndigheter och andra ansvariga om kriser och samhällsstörningar. Prenumerera på varningen Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) för ditt område

 • Vattenfall avbrottsinfo – Se nuvarande strömavbrott och planerade underhållsarbeten, anmäl skador eller strömavbrott.

• Tidtabellen – Alla färjetidtabeller från Trafikverket samlade på ett ställe.

• Seapilot – Navigera, lägg ut rutter och följ andra fartyg på AIS.

• Vessel lights– En liten lathund över vad de olika signalerna till sjöss betyder.

• Ship Finder Marine Traffic – Ha koll på sjötrafiken, det finns en enkel- och en betalversion.

• Kustväder från SSRS – Sjöräddningssällskapets egna app med detaljerade rapporter om vind, vattenströmningar och möjlighet att dela din position till anhöriga på land.

• ViVa Vind & Vatten – Sjöfartsverkets informationstjänst om väder, vind och vattenstånd. Observationer i nära realtid.

• SMHI – En klassiker för väderprognoser.

• Klart.se – Väderprognoser för över 200 000 platser i hela världen.

• Windy – Vind- och tidvattenprognoser. Spårar även orkaner. 

• Foreca – Exakta väderprognoser för alla koordinater.

• SailDroid – Hastighetsmätare, position, avståndsmätning och mycket mer.

• Yr.no – Den norska väderappen som så gott som alltid visar ”rätt väder”.

• 112 – Dela dina koordinater direkt med SOS Alarm vid exempelvis en olycka eller sjukdomsfall.

• Waxholmsbolaget – Sök resor för skärgårdsbåtarna och se uppdateringar om störningsinformation eller förändringar i tidtabellen.

• SL Res i Sthlm – Planera din resa ut till skärgården med alla kommunala transportmedel, inklusive båtarna, samt köp biljett.

• SMS-livräddare – Larmar frivilliga med kunskap i hjärt-lungräddning till platsen vid ett misstänkt hjärtstopp.

Inlägget En uppsjö av appar dök först upp på Tidningen Skärgården.

Waxholmsbolagets terminaler i Vaxholm och Stavsnäs kommer från och med i höst inte att bemannas året runt. Hur bland annat posthanteringen ut till närbelägna öar kommer att skötas är ännu inte klarlagt.

– Terminalernas öppettider kommer att begränsas, inte under sommarsäsongen, men däremot till hösten. Det beror framför allt på att terminalernas uppgifter till stor del sköts på andra sätt än genom just terminalerna framför allt under lågsäsong, säger Elin Lindström, presskommunikatör vid Trafikförvaltningen på Region Stockholm och fortsätter:

– Till exempel har terminalerna tidigare sålt biljetter, vilket det inte finns samma behov av nu när våra resenärer kan köpa biljett ombord på fartyget.

Under sommarsäsongen kommer dock terminalerna hålla öppet som vanligt.

– Då ser vi att terminalerna fyller en mer tydlig funktion, när vi har fler ovana resenärer i trafiken som behöver hjälp med exempelvis turistinformation. 

Beskedet oroar Skogsöbon Hasse Johansson, bland annat med tanke på posthanteringen som sköts på terminalen idag.

– Det är ju de som ser till att posten kommer med rätt båt och i rätt tid och det funkar klockrent. Att Postnord ska kunna fixa det, det finns inte i min verklighet, säger han.

Elin Lindström försäkrar dock att alla arbetsuppgifter som utförts vid terminalen kommer att omhändertas på olika sätt.

– Precis hur det kommer ske är fortfarande lite för tidigt att svara på men vi utreder frågan och kommer att ha en lösning på plats i god tid innan förändringarna sker. 

Anropsstyrd trafik kommer även fortsättningsvis att kunna beställas via kundtjänst som har öppet året runt, dygnet runt.

– Sedan slutet av förra året har vi dessutom lanserat en ny funktion som ger våra resenärer möjlighet att beställa anropsstyrd trafik via Waxholmsbolagets app, säger Elin Lindström.

Exakt datum för när förändringen träder i kraft är ännu inte bestämt. 

Inlägget WÅAB:s terminaler i Vaxholm och Stavsnäs stänger i höst dök först upp på Tidningen Skärgården.

Familjen Ericsson Lenke på Lilla Gräskö har flyttat in till Köpmanholm på Yxlan för att få ihop vardagen när vintertidtabellen råder.

– Man pratar mycket om avfolkningen just nu. Det är inte så konstigt kanske, om kommunen inte kan hjälpa till med grundläggande saker som skolskjuts, säger Malin Lenke.

Tillträdande ordföranden för landsbygdsrådet vill nu ta tag i frågan.

Lilla Gräskö trafikeras inte av Waxholmsbolaget på vintern. Familjen uppmanas att självskjutsa sina barn, en lösning som inte är praktiskt möjlig när familjeföretagets verksamhet redan pågår ute på öarna då barnen behöver skjuts. Den isbrytande båten får inte heller användas privat. 

– Det blir väldigt mycket pusslande med olika tider. När vi bor i Köpmanholm kan de ta SL-bussen och behöver inte vänta på Waxholmsbolagets båt för att ta sig vidare hem. Vi är också besvikna över att de sätter in vinterbåten Yxlan perioder då det är osannolikt att isen ligger. Det är halva skolåret. För att kunna befolka skärgården så krävs flexibilitet och anpassning, inte minst för oss boende, men ingen av dem vi varit i kontakt med har visat på det. Waxholmsbolaget vill inte anpassa trafiken, kommunen vill inte ens bidra med skolskjuts tre turer per vecka och skolan vill inte ge barnen tillåtelse till hemstudier två lektioner per vecka under vintern när kommunikationerna inte fungerar. Alla är mer intresserade av sina verksamheters budget och resultat än att det ska bo folk i skärgården, säger Malin Lenke.

Förvaltningsrätten avslog deras ansökan om skolskjuts i höstas och inte mycket händer i kommunens Skärgårdsråd. 

– Sist fick jag inte ens prata om det för de sa att det var en lösning på gång. Men det var det ju inte, menar Malin Lenke. 

Ordföranden Lotta Lindblad Söderman (M) delar hennes bild:

– Jag har tagit upp det i Skärgårdsrådet tre gånger. Vi kommer inte längre. Denna fråga borde ställas mot övriga satsningar i skärgård och landsbygd. Jag vill att vi ska lyckas med det här om vi ska vara bästa skärgårdskommunen, säger hon. 

Lotta Lindblad Söderman bor själv deltid på Gräskö och menar att frågan handlar om kommunikation och förståelse för utmaningarna på öarna. Hon anser att den behöver lyftas på kommunstyrelsenivå och regionens trafikplanering.

– Förståelsen för hur det är att leva på vintern på en ö finns inte. Även företagarna på öarna måste få sitt livspussel att gå ihop. Funkar inte skolskjutsarna flyttar man inte ut med barn, säger hon. 

– Det är så tråkigt att vi inte kan använda den otroligt dyra samhällsservicen som Waxholmstrafiken faktiskt är för att det är så dåligt anpassat. Vi har pratat om vintertidtabellen i flera år, att samma tider måste gälla året runt när isläget tillåter. Nu är det som att sätta in bandvagnar i busstrafiken från december till april för att det kan komma en snöstorm, säger Daniel Ericsson.

Enligt Martin Sandström, verksamhetschef på barn- och utbildningskontoret, finns inga planer på att ändra riktlinjerna för skolskjuts. Den tillämpning som är prövad av förvaltningsrätten i Uppsala – då familjen Ericsson Lenke fick avslag – är korrekt.

– Kommunstyrelsekontoret arbetar med infrastrukturplanering. Där ligger ansvaret för att förvalta kommuninvånarnas intressen i kollektivtrafikfrågor. Dels med SL och dels med trafikförvaltningen. Möten och kontakter har ägt rum i november-december. Inför kommande läsår kommer vi på barn- och utbildningsförvaltningen på nytt att se över Roslagsskolans ramtider i dialog med SL och Nobina. Vi tar med oss denna fråga till dialogen, säger Martin Sandström.

Blivande ordföranden i landsbygdsrådet Anders Olander (C) vill nu lösa frågan. 

– Det är viktigt att skolskjutsarna fungerar i skärgården för att barnfamiljer ska våga etablera sig i skärgården, säger Anders Olander.

Han ska sammankalla Waxholmsbolaget och kommunens skolförvaltning under våren för att titta på vad de kan göra med tidtabeller och skolans schemaläggning inför nästa läsår. 

– Gräskö är ju en kärnö, där har både regionen och kommunen ett ansvar. Vad gäller skolskjuts ligger det på kommunen. För mig är Gräskö och Lilla Gräskö sammanfogade. De är så nära varandra. Löser vi det med Gräskö har vi nog ändå kommit en bit på vägen, säger Anders Olander. 

Inlägget Stiltje i skolskjutsfrågan dök först upp på Tidningen Skärgården.

KRÖNIKA. Redan 2009, när idén började gro om att reformera Waxholmsbolaget och sjötrafiken, fanns tecknen på att planerna kunde utvecklas till en kostsam historia. Region Stockholm gav konsultbolaget KPMG i uppdrag att göra en fördjupad analys av sjötrafiken. 

Rapporten, som omfattade 50 sidor och kostade 2,7 miljoner kronor, hemligstämplades med motiveringen att ”regionens ekonomi riskerade att skadas om innehållet blev känt”. När rapporten senare offentliggjordes visade den sig mest innehålla snömos och det fanns inte en beslutsfattare som ens ville ta i den med tång.

Sedan dess har regionens merkostnader (läs: onödiga utgifter) fortsatt att skena. Förra året förlorade regionen ett mål mot Ressel Rederi i hovrätten på grund av de upphandlingsfel man gjort. Det kalaset gick loss på 2,5 miljoner kronor och i förra veckan var det dags igen.

Genom förlikning måste regionen nu betala drygt 21 miljoner kronor till rederiet SSAB för liknande upphandlingsfel. Dessutom får regionen hosta upp ytterligare drygt 1 000 000 kronor i ombudskostnader för den långdragna processen.

I runda slängar har regionens merkostnader för sjötrafikupphandlingarna så här långt kostat skattebetalarna mer än 60 miljoner kronor men någon exakt siffra har inte presenterats.

– Nu ser vi till att dra lärdomar av det som skett, sade Michaela Haga (C), ordförande i sjötrafikutskottet, efter uppgörelsen med SSAB.

Det är ännu oklart exakt hur det ska ske men beskedet välkomnas säkert av Socialdemokraterna i regionen. De har under lång tid efterlyst att en fördjupad analys ska göras kring upphandlingarna av sjötrafiken och så sent som i tisdags lyfte Jens Sjöström (S) frågan igen i regionfullmäktige. Efter åratal av politisk turbulens, kostsamma upphandlingsfel och hemlighetsmakeri är det knappast för mycket begärt.

Faktiskt är en oberoende och fullt transparent genomlysning av frågan nödvändig om förtroendet för ansvariga politiker och tjänstemän ska kunna räddas. Bland de många frågor som kräver svar finns: på vilka grunder togs de felaktiga besluten? Varför lyssnade inte politiker och tjänstemän till de varningar man fick medan de misslyckade upphandlingarna ännu pågick? Oavsett svar kommer förstås inget ansvar att utkrävas av de ansvariga men kanske kan en gedigen utredning inspirera dem till en stunds eftertanke och ideologisk kontemplation. Är det lämpligt, eller ens möjligt, att släppa loss privata entreprenörer inom alla delar av samhällsservicen som till exempel kollektivtrafik och sjukvård?

Om de ansvariga ändå skulle finna att svaret är ja på frågan måste de ställa sig nästa: besitter verkligen regionen den kompetens som krävs för att lyckas med så pass komplicerade affärer och upphandlingar? 

Inlägget Lägg alla kort på bordet dök först upp på Tidningen Skärgården.

Vattenståndet var i söndags ungefär 75 centimeter över det normala, vilket gjorde att fartyget Yxlan inte kunde anlöpa bryggorna Östernäs, Söderöra eller Gräskö. Gräsköborna blev strandade. 

– Jag har varit tvungen att ta semester idag och jag får ingen annan form av ersättning för det här, sa Gräsköbon Agnetha Jansson i måndags.

Redan i förra veckan med vattennivåer på 60-70 centimeter över det normala ställdes trafiken till Östernäs in och passagerarna på linje 28 fick kliva av i Köpmanholm istället. Men på måndagen ställdes även bryggorna Söderöra och Gräskö in. Söderöraborna hade möjlighet att boka fartyget Hemfjord för transport från Bromskär, men Gräsköborna blev strandade. Då hade Stockholm 65 centimeter över det normala och prognosen för tisdagen var 105 centimeter, men lokala observationer tyder på att nivån kan ha legat omkring 100 centimeter redan under helgen. 

– Jag åker iland idag och har ordnat övernattning resten av veckan i Norrtälje. Gubben som stannar kvar har mat och jag hoppas jag kommer hem på fredag. Det här blir ju problem med både mat och sjukvård, sa Agnetha Jansson på måndagen. 

De har på elva år aldrig varit med om att trafiken ställts in på grund av högvatten. 

– När de har haft andra båtar har det ju gått bra. 

Hon och sambon sköter postutdelningen på Gräskö, som nu uteblir. 

– Waxholmsbolaget har inte sagt till Postnord att båtarna är inställda så det har vi fått sköta.

– Vi hade ingen kännedom om detta, varför vi tar med oss informationen i vårt fortsatta arbete, säger Aleksander Krajisnik på trafikförvaltningens pressavdelning. 

Förvaltningen och Blidösundsbolaget menar att problemet inte ligger hos fartyget Yxlan, utan beror på att Östernäs med flera bryggor är lägre än standard. De menar att situationen är unik och att man inte upplevt liknande högvatten under så lång tid förut.

– Ser man tillbaka i tiden är det också ovanligt att vi har stängt av Östernäs brygga, säger Elin Lindström, presskommunikatör på trafikförvaltningen.

Waxholmsbolaget ordnade en tillfällig lösning för Gräsköborna på tisdagen genom att sätta in en båt från Gräskö till Räfsnäs. Flera öbor menar att exempelvis Skraken inte skulle ha några problem att anlöpa Östernäs trots det höga vattenståndet.

– Vi har inte undersökt möjligheterna med Skraken, hon ligger i Stockholm för tekniskt underhåll. Men vi har tittat på andra fartyg som också får samma problem. Räfsnäs Sjötrafik kan inte heller gå in i Östernäs med sina fartyg, säger Niklas Oscarsson, affärschef på Blidösundsbolaget.

Hur mycket lägre vatten krävs för att kunna anlöpa Östernäs?

– Det kan jag inte svara på rakt av, säger Niklas Oscarsson. 

Trafikförvaltningen följer vattenståndet och uppdaterar löpande om trafikförändringar ombord på fartygen, på sin sajt, i appen samt via kundtjänst och sociala medier.

Fakta/Högsta uppmätta vattenståndet i Stockholms skärgård

Forsmark +143 cm 2007-01-14

Stockholm +117 cm 1983-01-18

Landsort +95 cm 1983-01-18

Källa: SMHI

Inlägget Öbor blev strandade på grund av högvattnet dök först upp på Tidningen Skärgården.

Waxholmsbåten Solöga har genomgått en livstidsförlängande renovering med bland annat ny interiör och ny huvudmotor. Nu har dock fartyget fått en svag slagsida åt styrbord, vilket påverkar komforten för resenärerna men ska inte hota stabiliteten, enligt trafikförvaltningen.

Nu är Waxholmsbåten Solöga åter i drift, efter att ha legat på Djupviks varv på västkusten mellan augusti och december i fjol.

– Där genomgick hon en ombyggnation där bland annat huvudmotorn bytts ut mot en likvärdig och försetts med en teknik som reducerar kväveoxider i avgaserna för att uppfylla utsläppskraven i IMO steg III, säger Elin Lindström, presskommunikatör på regionens trafikförvaltning.

Utver motorbytet har även interiören uppdaterats och tillgängligheten förbättrats. Ventilationsanläggningen, värmeåtervinningen med tillhörande ackumulatortank, styrhyttslayouten, elsystemet och larmövervakningssystemet har också uppgraderats.

– Ombyggnationen har förlängt hennes livstid och säkerställt fortsatt drift på ungefär 12-15 år framåt i tiden, säger Elin Lindström.

Reaktionerna på det uppgraderade fartyget har dock varit blandade. På internetforumet Skärgårdsbåtar framförs bland annat missnöje med att den klassiska Waxholmsbolagetloggan på skorstenen förändrats i samband med ommålning. Det nämns också att fartyget lutar en del åt styrbord och upplevs som svajig i girarna.

– Det är något vi känner till. Fartygets tidigare ballasttankar har ersatts med ackumulatortank, ventilationsaggregat och UREA-tank till SCR-systemet. Efter den typen av åtgärd behöver man säkerställa att det inte påverkat fartygets stabilitet. Vid större ombyggnader är det därför brukligt att uppdatera fartygets stabilitetsbok, vilket också har gjorts, säger Elin Lindström och fortsätter:

– Vi har i samband med det sett att åtgärden har gjort att fartyget har fått en svag slagsida åt styrbord. Det kan påverka komforten för resenärerna, men det påverkar inte fartygets stabilitet. Med det sagt är vi måna om våra resenärers komfort under resan och vi har därför väckt ett garantiärende hos varvet. De arbetar med att ta fram en åtgärdsplan.

Solögas systerfartyg Vindöga kommer att genomgå en liknande uppgradering under samma period i år.

Inlägget Solöga lutar efter renovering dök först upp på Tidningen Skärgården.

Coronavirusets spridning drabbar även skärgården på många olika sätt. I lördags meddelade Tallink Silja att all kryssningstrafik till Tallinn tills vidare ställs in från och med söndagen 15 mars. Från och med i måndags ställdes även all kryssningstrafik till Riga in. Även Viking line stoppar alla kryssningar med Viking Cinderella som trafikerar Mariehamn samt Rosella som trafikerar Kapellskär. Stoppet gäller fram till 16 respektive 13 april. Eckerölinjens trafik till Åland ställs in fram till 14 april. Passagerartrafiken från Nynäshamn till Polen och Lettland har även den stoppats, men lastbilar ska fortsatt köras. Kryssningsrederierna skriver att serviceutbud och underhållning ombord på de fartyg som fortfarande är i trafik kan påverkas.

Waxholmsbolagets trafik går som vanligt, men regionen uppmanar passagerare att stanna hemma om man har symtom på luftvägsinfektion. Skärgårdens intresseföreningars kontaktorganisation Siko skriver på sin hemsida att vårdresurserna på öarna är begränsade, att många på öarna är äldre och att man därför för bör avstå att besöka grannar, men gärna ringa och kolla att de mår bra.

En rad föreningar har ställt in planerade möten, till exempel Skärgårdens trafikantförening som har ställt in sitt vårmöte. Föreningen Rindöborna, liksom Östra Svealands fiskevattenägare, har ställt in sina årsmöten.

Skolorna i alla skärgårdskommuner håller öppet som vanligt, däremot stänger ett flertal ner träffpunkterna för seniorer och inför besöksförbud på äldre- och gruppboenden. Flera kommuner skriver på sina hemsidor att arrangemang och möten som inte är nödvändiga skjuts upp eller ställs in. Norrtälje kommun har inrättat en krisledningsorganisation för att hantera coronarelaterade frågor.

Artikeln beskriver läget under måndagen. Situationen kan ha förändrats efter att tidningen skickats till tryck.

Foto: Marko Stampehl

Inlägget Inställda kryssningar, evenemang och möten i coronavirusets spår dök först upp på Tidningen Skärgården.

Waxholmsbolaget kommer tills vidare att köra båttrafiken enligt vintertidtabellen. Något bestämt slutdatum finns inte, vilket innebär att den utökade vårtrafiken från och med långfredagen den 9 april riskerar att dras in.

– Rent generellt ser vi en minskning med omkring hälften av antalet passagerare, vi kommer därför tills vidare köra enligt vintertidtabellen. Det kommer en påsk snart och vi vet att det kommer fler passagerare då och sätter in extratrafik om det behövs, säger Richard Borgström, på Region Stockholms trafikförvaltning.

Daniel Almgren, klubbordförande för Blidösundsbolagets fackklubb för sjöbefäl säger att passagerarsiffrorna baseras på ett minskat båtpendlande, men att minskningen i skärgårdstrafiken är marginell. Han är mycket oroad över att situationen under påsken kommer att likna den situation som uppstod efter indragna turer i busstrafiken, där bussarna blev överfulla.

– Folk är nog trötta på att sitta i karantän. Det har dessutom varit en mild vinter och sommarvattnet har släpps på tidigare än normalt ute på öarna. Med färre fartyg är jag därför orolig över att det blir trångt ombord på vissa fartyg under påsken.

Richard Borgström säger att man just nu ser över trafiken över påsk, men att vintertidtabellen kommer att ligga som grund.

– Just nu tror vi inte på någon ökning av passagerare efter påskhelgen, men om alla anställda bara är friska så har vi dock stor flexibilitet att sätta in flera fartyg. Vi vill inte köra runt i onödan med tomma fartyg.

Daniel Almgren tycker det hade varit enklare att göra tvärtom, att gå över till vårtidtabell och istället dra in trafik på sträckor med få resande.

– Det är en vågad chansning av trafikförvaltningen, jag vet inte varför man vill chansa. Vi kommer att få århundradets schemakaos nu, till vilken nytta kan man undra. Det här rör till det något fruktansvärt, inte minst för resenärerna.

Inlägget Oro över ökad trängsel på Waxholmsbåtarna inför påsk dök först upp på Tidningen Skärgården.

Trafikförvaltningen har beslutat att begränsa antalet tillåtna passagerare på Waxholmsbolagets båtar från och med idag fredag. Exakt hur mycket man reducerar passagerarantalet går inte att säga.

– Det är lite svårt att säga för det kommer vara avgörande hur stora fartygen är. Vi kan inte ge en exakt begränsning. Det kan vara runt 50 procent, säger Andreas Strömberg på Trafikförvaltningens presstjänst.

Med anledning av riktlinjerna från Folkhälsomyndigheten behöver Waxholmsbolaget ta höjd för att inte få för mycket trängsel ombord på fartygen.

– Det betyder att vi inte kommer tillåta lika många passagerare som fartyget är registrerat för, säger Andreas Strömberg på Trafikförvaltningens presstjänst.

Begränsningen blir beroende av hur mycket avstånd passagerarna kan hålla till varandra. Det avgör personalen ombord.

Räknar man in uteplatserna?

– Det kommer vara olika beroende på vädersituationen. Vi kan inte räkna in uteplatserna om ingen kan gå ut, är det fint väder kan vi det.

Det känns som ett stort beslut att lägga i knät på befälhavaren?

– Ja det är det. Men vi har personal som är vana att hantera begränsningen för antal påstigande.

Vad ska passageraren göra som inte får komma ombord om det blir fullt? Sätter ni in extraturer?

– Vi kommer försöka sätta in extra turer om det är folk som inte kommer med. Men vi uppmanar samtidigt resenärer att inte resa mer än nödvändigt. De som är över 70 år ska inte resa med båtarna. Och om man blir sjuk ute i skärgården får man inte ta båten hem för man ska inte åka med allmänna medel när man är sjuk, säger Andreas Strömberg.

Samtidigt har ni gått ut med att fortsätta med vintertidtabellen istället för att byta till påsk?

– Vi kommer under påskhelgen köra lika mycket trafik som en vanlig påskhelg, inte enligt vintertidtabell, säger Andreas Strömberg.

Daniel Almgren, klubbordförande för Blidösundsbolagets fackklubb för sjöbefäl, tycker att beslutet om att köra vanlig påsktrafik är mycket positivt.

– Jag hoppas att Trafikförvaltningen går ut med tydlig information så passagerarna vet när båten går och om hur det fungerar ombord.

Om begränsningen i antalet passagerare säger han: 

– Det behöver man ju göra för att följa kravet om avstånden från Folkhälsomyndigheten. Vi informerar ombord om att folk ska hålla avstånd. 

Hur påverkas planeringen av att annan tidtabell nu ska råda i påsk? 

– Jag kan inte tala utifrån rederiets sida men det blir svårt när man har så här många anställda att ändra från dag till annan. Men jag hoppas att folk har möjlighet att hoppa in om det behövs mer trafik än planerat. Vi vill att båtarna ska gå och att allt ska göras säkert som vi tycker att vi alltid gjort. Normalt ska vi göra resan säker sjösäkerhetsmässigt. Nu kommer ytterligare parametrar, vi måste tänka på hur passagerarna rör sig inne i fartyget i förhållande till varandra, säger Daniel Almgren. 

Inlägget Hälften av passagerarna kan bli kvar på kaj dök först upp på Tidningen Skärgården.

Antalet resenärer till öar utan broar eller vägfärja bör begränsas, det är en av flera åtgärder som Skärgårdens intresseföreningars kontaktorganisation, SIKO, föreslår i en hemställan till Region Stockholm och landshövdingen.

På grund av covid-19 och smittorisken bör kapaciteten på fartyg som trafikerar öar utan bro eller vägfärja begränsas till högst 50 procent av alla sittplatser, samtidigt som personer med ö-kort och skolbarn ges företräde. De som arbetspendlar ska kunna uppvisa arbetsgivarintyg. Det är några åtgärder som SIKO föreslår i en hemställan till Region Stockholm och till Landshövding Sven-Erik Österberg.

– Jag tycker det vi föreslår är varken orimligt eller dramatiskt, det är inte så stor skillnad från vad Waxholmsbolaget redan gått ut med, säger Göran Lagerström på SIKO.

Eftersom många under våren valt att tidigt flytta ut till sina fritidshus och därmed skapat en ökad efterfrågan på varor på öarna, vill SIKO även att tidtabellen för godstransporter snabbt ska kunna utökas vid behov. Man vill även se att en plan för sjuktransporter från öarna tas fram. Planen föreslås innehålla resurser från Sjöräddningssällskapet, Kustbevakningen, lotsbåtar, läkarbåten och sjöpolisen.

– Vi tycker att det är bra om man inventerar vilka resurser som finns. Det finns idag inga instruktioner hur sjuktransporter ska gå till.

Att upphöra helt med trafiken är dock ingenting som SIKO ställer sig bakom.

– Jag tycker det vore hemskt om man stängde öarna. Vår förmodan är att de flesta som har fritidshus i skärgården bor i Stockholm, så det förändrar inte belastningen på vården.

Inlägget SIKO vill begränsa trafiken till öarna dök först upp på Tidningen Skärgården.

Problemen fortsätter för Waxholmsbolagets fartyg Yxlan som i fredags gjorde en grundstötning och återigen fick tas ur drift. Inga ombord kom till skada vid händelsen.

Vid halvfemtiden i fredags fick Waxholmsbolagets fartyg Yxlan bottenkänning utanför Gåsö som ligger strax sydväst om Gräskö. Enligt uppgift till Skärgården ska det ha hörts en kraftig smäll i fartyget. Yxlan, som var på väg till Söderöra, fortsatte för egen maskin till Norröra för att släppa av de elva passagerarna ombord. Ingen kom till skada vid händelsen.

– Det uppstod ingen vatteninträngning, inte heller några konstiga ljud eller vibrationer i fartyget. Att fartyget tas ur trafik är standardrutin. Fartyget är torrsatt för att undersökas ordentligt, säger Claes Keisu, kommunikatör vid Region Stockholms trafikförvaltning.

Efter händelsen gick fartyget till Högmarsö varv och därefter till Kummelnäs varv där den torrsattes för kontroll. Vad som orsakade händelsen är inte klarlagt. Yxlan ersattes av Sunnan under helgen.

Yxlan är ett nybyggt fartyg som sattes i trafik i slutet av 2018. Incidenten i fredags är inte första gången Yxlan får problem. I början av 2019, liksom i början av 2020 fick den tillfälligt tas ur drift på grund av tekniska problem.

Inlägget Yxlan måste tas ur drift efter grundstötning dök först upp på Tidningen Skärgården.

Ångfartygen Norrskär och Storskär tas ur trafik och ersätts med andra båtar. Orsaken är att Waxholmsbolaget inte vill uppmana till skärgårdsturism under pandemin.

Samtidigt förmedlar bolaget dubbla budskap om vilka resenärer som har förtur eller inte på båtarna.

Sjötrafikchef Richard Borgström meddelar att Waxholmsbolaget inte kör med ångfartygen för att de inte kan ta emot bordsbokningar.

– Vad det har med saken att göra är obegripligt. Det är ungefär tio procent av passagerarna som äter i matsalen och en bordsbokning har aldrig garanterat plats ombord, säger Norrskärs befälhavare Mårten Werle.

Han med flera befälhavare ifrågasätter starkt denna strategi för att få ner antalet resenärer på skärgårdsbåtarna. Norrskär och Storskär är de enda ångbåtarna som går i reguljärtrafik.

– Borgström verkar tro att ångbåtarna bara går lustturer för turister, vilket inte alls stämmer. Det är ensiffrigt som åker rundturen. En del väljer avgång med ångbåt för att det är trevligt men de skulle åkt ändå, säger han.

Trafikförvaltningen uppger att det är större båtar som ersätter ångbåtarna. Mindre båtar som exempelvis Solöga trafikerar rutter med få passagerare. Huvudskälet till att inte köra med ångbåtarna är att rederiet inte vill locka till skärgårdsturism.

– Det har vi väl delvis misslyckats med, men vi har en situation i samhället där vi inte ska göra den här typen av resor. De absolut nödvändiga resorna klarar vi av med de andra båtarna. Men det är de som vill ut och äta glass som vi inte klarar den här sommaren med restriktionerna att inte skapa trängsel ombord. Vi bedömer ändå att vi ska kunna upprätthålla trafiken för att boende i skärgården ska kunna göra resor hem. Det tror vi att vi gör genom att omfördela tonnaget, säger Trafikförvaltninges pressinformatör Johan Nordgren.

Är det dyrare att köra ångfartygen än ersättningstonnaget?

– Ja det är dyrare. Men samtidigt kan kostnaden för att hyra in fartyg bli både högre och lägre så man kan inte säga att vi sparar pengar på att inte köra ångbåtar, säger Johan Nordgren.

Varför inte bara använda restaurangen som vanligt passagerarutrymme?

– Det kan man naturligtvis ha synpunkter på men då har vi ändå gjort bedömningen att omfördela till andra båtar som har större kapacitet och upprätthålla resandet.

Under Kristi Himmelfärdshelgen ringlade köerna långa till båtarna. En del passagerare blev kvarlämnade på kajen och flera extraturer fick sättas in. Waxholmsbolaget uppmanar till att inte göra onödiga resor med skärgårdsbåtarna.

Hur ska man särskilja öbor från övriga resenärer?

– Då har besättningen prioriterat de som har ö-kort. De som vill åka till Vaxholm har vi hänvisat till bussen. Det är en hård prioritering men samtidigt kan vi inte ta ombord alla, säger Johan Nordgren.

Men på Waxholmsbolagets Facebooksida svarar man att ö-kort inte kan prioriteras – det är först till kvarn.

Att Waxholmsbolaget har gjort vad de kunnat med den kapacitet de har är ren lögn, menar Mårten Werle.

– Likaså Waxholmsbolagets anslag på Strömkajen där det står ”vi kör så mycket trafik vi kan för att minska trängseln” är ju osant med tanke på att två kapacitetsstarka fartyg ligger still. Man kan knappast förbjuda folk att åka båt eftersom det är kollektivtrafik. Sedan är det ju väldigt korkat att som Waxholmsbolaget gjort minska trafiken. Då blir det trångt. Det kan ju knappast vara besättningarnas uppgift att sortera bort passagerare som har betalt för trafiken via sin skattsedel, säger Mårten Werle.

Inlägget Stopp för ångbåtar möter skarp kritik dök först upp på Tidningen Skärgården.

Under Kristi Himmelfärdshelgen blev många lämnade på kajen i Stockholm och ingen ersättningsbåt dök upp.

– Då har det blivit ett missförstånd där. Vi är jättetydliga med att man bara ska åka med oss om man måste och besättningen avgör, säger sjötrafikchef Richard Borgström.

Flera ställer sig nu frågan om bolaget uppfyllt kravet på allmän trafikplikt.

I förra numret skrev Skärgården att Trafikförvaltningen lämnade olika besked om huruvida den som har ö-kort har förtur. Richard Borgström konstaterar att under Kristi himmelfärdshelgen funkade det inte.

– Där blev det nog någon miss mellan kundtjänst och trafikledning. Har man ö-kort ska man anmäla sig till personalen och få komma ombord först, säger Richard Borgström.

Robert Bergstedt som driver Siaröfortets restaurang och vandrarhem blev kontaktad av kunder som aldrig lyckades ta sig ut till ön. Han är upprörd över Waxholmsbolagets agerande:

– Ut till oss går bara två båtar på morgonen och kommer man inte med så kommer man inte med. Vi har förlitat oss på subventionerad trafik, därav våra priser. Men jag stör mig på att de tar den enklaste vägen. De tar en fjärdedel av sin kapacitet, överhuvudtaget vad jag förstår. Sjögull och Sjöbris tar bara 85 personer mot 340, även om solen skiner.

Han menar att det inte är Waxholmsbolaget som ska prioritera vilka som ska åka ut i skärgården och är inte ensam om att fråga sig om de följt sina åtaganden inom allmän trafikplikt.

Anders Werner, VD för Skärgårdsredarna som varnat för att denna situation kommer uppstå, hade i fredags ett möte med Trafikförvaltningen och Transportstyrelsen. Där diskuterades allmän trafikplikt.

– Det gäller bara bofasta i skärgården, för att de ska kunna åka till och från arbetet, var det jag fick till mig. Sedan kan man fråga sig hur man ska särskilja det. Man kan inte lägga det i knät på besättningen. Ska man kolla ö-kort får det ske iland är min uppfattning. Om vi bara kör fastboende och inte de andra kommer skärgården dö. Då behöver vi inget ö-kort heller. Någonting måste man göra för att få ut folk i skärgården. Det finns ju båtar att i så fall hyra in. Jag har begärt ett nytt möte efter helgen, så får vi se om det blir något, säger han.

Begreppet allmän trafikplikt regleras dels i svensk lag, dels i EU-lagstiftning. Allmän trafikplikt avser regional kollektivtrafik och fastställs av den regionala trafikmyndigheten, i detta fall Region Stockholm. I lagen om resenärers rättigheter i kollektivtrafik står att resenärer har rätt att förlita sig på att få resa från angivna platser vid en angiven tidpunkt när det finns kollektivtrafik med tidtabell, samt möjlighet att kräva ersättningstrafik. Denna lag omfattar dock inte transport med båt eller fartyg.

– I betänkandet fanns båttrafik med, men togs sedan bort. Skälet till det var att ansvaret för sjötransporter redan fanns reglerat i Europaparlamentets och Rådets förordning, säger en jurist som Skärgården varit i kontakt med.

Där står att strandsatta passagerare inte kan kräva att bli transporterade, bara informerade, serverade snacks under väntetiden och därefter ersatta för den uteblivna resan.

Inte heller sjölagen ger något stöd för att passageraren kan kräva annat än ersättning. Juristen konstaterar att regionen därmed bryter mot sina egna resevillkor. Om regionen brister i att anordna kollektivtrafik i stort ska det anmälas till Transportstyrelsen. Resenärernas rättigheter ansvarar Konsumentverket för.

– Vi tolkar lagen så här: Den svenska lagen gäller inte kollektivtrafik till sjöss och inte för trafik som huvudsakligen bedrivs för sitt turistvärde. Cirka 2 000 personer av de som någon gång under året reser med Waxholmsbolaget är mantalsskrivna på en ö som saknar fast landförbindelse eller statlig vägfärja. Av de cirka 1,5 miljoner resor som årligen görs med Waxholmsbolaget står de för en mycket liten andel. De flesta resor som görs med Waxholmsbolaget är ”turistresor”, säger Trafikförvaltningens pressansvarige Claes Keisu.

Segmentet däremellan, alla fastighetsägare i skärgården, betraktar ni dem som turister?

– Vi gör inte den bedömningen, då föreslår jag att du kontaktar Konsumentverket om hur de tolkar lagen, säger Claes Keisu.

Trafikförvaltningen kommer alltså inte att ersätta passagerare som lämnats kvar:

– I Waxholmsbolaget finns ingen förseningsersättning, den finns i SL, säger Richard Borgström.

Inlägget Waxholmsbolaget: Vi är inte ersättningsskyldiga dök först upp på Tidningen Skärgården.

KRÖNIKA. Teknikföretaget Green city ferries har nu lanserat en plan för att ställa om hela skärgårdstrafiken till utsläppsfri drift, kallad Båtplan 2025. Det är en ambitiös plan som stavas el och vätgas. Att driva fordon med vätgas har det pratats om i decennier, ja sekel faktiskt. Den första bränslecellen med vätgasteknik lär ha uppfunnits redan 1839. Principen är i grunden ganska enkel. Vätgas (H2) som består av två positivt laddade protoner och två negativt laddade elektroner delas upp i en anod. Elektronerna åker i en ström till en katod där de tillsammans med syre (O2) åter kopplas samman med protonerna och bildar H2O, vatten alltså. Vätgas kan man relativt enkelt framställa av vatten, vilket på sitt sätt skapar ett cirkulärt system. Ett av problemen har varit att få ner kostnaderna för bränslecellerna. Green city ferries verkar dock bestämt sig och försöker nu påverka politikerna i Regionen att satsa på den ”uråldriga” tekniken.

Regionen har hittills aviserat biodiesel som framtida drivmedel. Det är en på många sätt intressant energikälla, som kan tillverkas av alla möjliga organiska källor, som skog, raps, slaktavfall, palmolja och soja. Trots att biodiesel släpper ut lika mycket koldioxid som fossil diesel, kallas bränslet klimatneutralt eftersom kolet i dieseln tagits från atmosfären och inte legat lagrat i marken i form av olja. Fördelen med biodiesel i skärgårdstrafiken är att det bara är att tanka, tuta och köra. Vätgas kräver nya investeringar. Fördelen med vätgas är att det är en betydligt renare energiform.

Green city ferries utspel kommer mitt i Regionens utredning av framtidens sjötrafik. Vilken typ av fartyg och bränslen som ska användas är inte klart ännu, men målet är att Stockholm år 2040 ska vara klimatneutralt.

Det är svårt för en icke-ingenjör att utvärdera Båtplan 2025, men jag tycker den innehåller några viktiga poänger. I planen ingår, till exempel, inköp av fartyg med helt ny skrovteknik som minskar friktionen i vattnet. Jag har väldigt svårt att se hur de senaste fartygen som Regionen köpt in ens tillnärmelsevis kan anses klimatsmarta. Oavsett bränsle så är det hög tid för Regionen att börja titta på alternativa tekniker. Green city ferries variant är att lyfta fartyget med en hjälp av en ”luftkudde” under fartyget, men det finns andra varianter som bärplan och katamaraner för att åstadkomma samma sak.

Att bygga och sätta i drift fartyg är en dyr process med ett resutlat man måste leva med under lång tid. Vilken teknik Regionen än väljer för framtiden så kommer den sannolikt att bli omodern ganska snabbt. Men det är i alla fall betydligt bättre att starta med modern teknik från början än att plöja vidare i gamla uppkörda farvatten som man hittills gjort. Regionen har en hel del att bevisa framöver om man ska leva upp till sina klimatmål och samtidigt ha en väl fungerande fartygsflotta.

Inlägget Tillbaka till framtiden i skärgårdstrafiken dök först upp på Tidningen Skärgården.

Organisationen Electricity vill tillsammans med teknikföretaget Green city ferries ställa om hela skärgårdstrafikens fartygsflotta till utsläppsfri drift. Helt utan kostnad.

Organisationen Electricity, vars medlemmar är företag, forskningsorganisationer och Stockholms stad, lanserar nu tillsammans med teknikföretaget Green city ferries en ambitiös plan för att ställa om hela skärgårdstrafiken till emissionsfri drift. Planen kallar man Båtplan Stockholm 2025. I planen ingår att sätta i drift 23 helt nya snabbgående fartyg i kolfiber, drivna med el och vätgas, att elva existerande fartyg byggs om till vätgasdrift och 16 befintliga fartyg konverteras till eldrift. Det historiska ångbåtstonnaget ska, enligt planen, köras med biodiesel.

– Vi har gått igenom varenda fartyg och rutt i skärgården och funderat kring vad vi kan göra. Man kan bygga om ett antal fartyg till vätgasdrift om man sänker farten. Att köra fartygen i 25 knop kräver för mycket energi. Det blir dyrt och kräver stora vätgasanläggningar. Fartyg som måste gå snabbt kan köras med våra BB greenfartyg, säger Hans Thornell, grundare och vd för Green city ferries.

De snabbgående fartygen är utrustade med en ny typ av skrov, där en fläkt pressar ner luft i ett hålrum under skrovet. Tekniken gör att fartygen går högre upp i vattnet, vilket minskar friktionen och bränsleförbrukningen avsevärt jämfört med traditionella skrov. Företaget lanserade en första prototyp 2016 och fartygen är nu klara för kommersiell lansering. Fartygen har en maxfart på 35 knop, kan ta 147 passagerare och köra 15-20 sjömil med eldrift. För längre rutter krävs vätgas. Omställningen av hela skärgårdsflottan skulle enligt Hans Thornell kosta 1,5 miljarder kronor, en nota som han säger att Vattenfall och investmentbolaget Infranode kan stå för.

– Vattenfall är främst intresserade av att sätta upp laddinfrastrukturer. Det ligger i deras affärside att investera, ta hyra och drifta. Vad gäller Infranode är det ett företag som tittar på långsiktiga investeringar på 20-25 års sikt. Den konstruktion vi tittar på är att man aktiverar Waxholmsbolaget där Infranode går in som delägare. Det blir ett monopol, men det har vi ju redan. Franska staten, genom Transdev, dominerar trafiken fullständigt idag. Om Waxholmsbolaget äger alla båtar blir det dessutom lättare att göra upphandlingar.

Som Skärgården skrev i januari 2019 så har Region Stockholm aviserat att man vill satsa på biodiesel av typen HVO. Trafiken i mellanskärgården ska 2022 till 90 procent köras på biodiesel.

– HVO är helt okej som en snabb övergång, men inte som permanent lösning, HVO släpper ut lika mycket ämnen som fossil diesel. Nästa fas måste vara en emissionsfri flotta, inte fossilfri, säger Hans Thornell.

För att genomföra en storskalig övergång till vätgas och el krävs också en utbyggd infrastruktur.

– Vätgas skulle gå att ordna vid Käppala till att börja med genom att konvertera biogas till vätgas, men så länge det inte finns intresse från Regionens trafikförvaltning så är det svårt.

Just nu pågår en utredning av framtidens sjötrafik. Den del som handlar om framtida tonnaget beräknas påbörjas till hösten. I april kommenterade Michaela Haga (C), ordförande i trafiknämndens sjötrafikberedning drivmedelsfrågan:

– Jag är positiv till vätgas och tror att utvecklingen kommer att gå i snabb takt. Nu utreder vi framtidens sjötrafik och där tittar vi på hur tonnaget ska vara utformat. Där kommer även drivmedelsfrågan och miljöaspekten komma med.

Peter Augustsson

Inlägget Ny plan ska göra hela skärgårdsflottan grön dök först upp på Tidningen Skärgården.

I höst börjar den nya pendelbåtlinjen köra till Rindö. Men då SL:s och Waxholmsbolagets varumärken sammanblandas finns risk för förvirring, befarar ombordanställda. 
– Det kommer bli jättekonstigt, säger en besättningsman.

Den 17 augusti drar pendelbåtsförsöket mellan Strömkajen och Rindö via Vaxholm igång. Linje 83 som den kommer kallas, kommer att köras med Waxholmsbolagets befintliga tonnage, bland annat med fartygen Viberö, Värmdö, Vånö och Skärgården.

Men ombordanställda befarar att det kommer bli rörigt, då vissa fartyg fortsätter vidare ut i skärgården från Vaxholm, exempelvis på linje 13 mot Husarö och 14 mot Möja. Då kommer turen att räknas som SL-tur fram till Vaxholm och WÅAB-tur efter det, vilket innebär bland annat olika biljettaxor, biljettvisering och regler kring bagage och alkoholförsäljning. Personalen får inte heller under turen fram till Vaxholm ha Waxholmsbolagets logga på kläder eller affischer ombord.

– Båten och vi ska ”förvandlas” i Vaxholm på längre turer, berättar en besättningsman.

Det blir även lite dyrare för den som tar en pendelbåtstur med avsikt att åka vidare ut i skärgården. Kliver man på vid Strömkajen får man först betala en SL-biljett för 37 kronor till Vaxholm, därefter en WÅAB-biljett för 112 kronor till Ingmarsö, som exempel. Resan kostar då 149 kronor, jämfört med 137 kronor för en “vanlig” WÅAB-biljett för samma sträcka.

– Om man åker så blir det dyrare ja, men vi tror att man åker främst som man gjort tidigare, till samma pris som tidigare. Den här nya turen riktar sig till pendlare som ofta redan har SL-kort och då använder det för den del av resan som går i SL-trafiken. Har man 30-dagarsbiljett eller mer skulle man kunna resonera att det i stället blir billigare eftersom man då kan använda en biljett man redan har till ännu mera SL-trafik, säger Anna Larsén på trafikförvaltningens presstjänst.

Hon påpekar även att man bara kommer att behöva en extra biljett för Waxholmsbolagets trafik under några veckor, eftersom SL-kortets periodbiljetter börjar gälla i Waxholmsbolagets trafik från den 14 september. Den som inte har 30-dagarskort eller mer behöver dock fortsatt två biljetter.

Effekten blir även att det till exempel på lördagförmiddagar kommer att avgå två fartyg samtidigt från Strömkajen till Vaxholm, men där den ena kostar 37 kronor för en SL-biljett och den andra 93 kronor för en WÅAB-biljett.

Ser ni någon risk att detta kommer skapa förvirring för både resenärer och ombordpersonal? Hur ska man veta att det är en pendelbåtstur man har tagit?

– Nej, vi tror inte att resenären inte kommer att känna till vilken tur de har valt. Ombordpersonalen har givetvis full koll på vilket bolag de arbetar för och vilken tur de kör, säger Anna Larsén.

Inlägget Risk för röra med nya pendellinjen dök först upp på Tidningen Skärgården.

Nu är det slut på bemanningen på Waxholmsbolagets terminaler under lågsäsong. Det innebär också att två av terminalerna hålls stängda under höst, vintern och tidig vår.

I mitten av/slutet av september stängs Vaxholms och Strömkajens terminaler för resenärerna. De öppnar igen till våren 2021.

– I och med att de inte är bemannade ser vi inte att det är möjligt att hålla terminalerna öppna som vänthall eller dylikt ur trygghetsperspektiv, säger Elin Lindström, presskommunikatör vid Trafikförvaltningen på Region Stockholm.

Bemanningen vid Stavsnäs terminal upphör för gott, men vänthallen förblir öppen. Driften av vänthallen i Stavsnäs har övertagits av Värmdö Hamnar.

– Jag vet inte hur de löser till exempel låsningen av terminalen, men jag utgår från att Värmdö Hamnar har personal för det, säger Elin Lindström.

Enligt henne fungerar terminalerna vid framför allt Strömkajen och Vaxholm allt mer som turistinformation.

– I och med detta finns behovet av öppna terminaler under högsäsong, medan terminalerna kan hålla stängda under lågsäsong, säger hon.

– Dessutom är det allt färre som söker personlig service via våra terminaler. Biljettförsäljningen sker ombord, och den information som man tidigare har sökt via terminalerna finns i stället tillgänglig att hitta på vår webb och i appen.

I Stavsnäs finns inte samma behov av turistinformation som vid Vaxholm och Strömkajen, enligt Trafikförvaltningen. Utöver det har Waxholmsbolaget upphandlat en ny trafikledning.

– Det innebär att trafikledningen, som tidigare arbetade med både trafikledning och service från Stavsnäs terminal, flyttar till sitt kontor i Stockholm, säger Elin Lindström.

Det har funnits farhågor att posthanteringen försämras när bemanningen av terminalerna upphör (Skärgården 5/2020).

Elin Lindström:

– Vi har en pågående dialog med posten kring detta och kommer att ha en lösning på plats när terminalerna stängs.

Inlägget Waxholmsbolaget stänger terminaler dök först upp på Tidningen Skärgården.